Frågor och svar om offentlig konst placerad utomhus

 

Får vanliga användare som spelar t ex Pokémon Go använda bilder av offentlig konst för att identifiera platser eller är det olagligt?

Det är inte olagligt för privatpersoner att fotografera konst på gator och torg. Enligt ett tidigare beslut från HD behöver stora, organiserade aktörer tillstånd för att tillhandahålla bilddatabaser. Det är alltså dessa aktörer som behöver göra en bedömning om de måste teckna avtal med Bildupphovsrätt och betala konstnärerna lite för att deras verk används. Avtal gör det möjligt för teknikföretag att skapa sina attraktiva produkter (innehållande konstverk och andra bilder) som konsumenterna sedan kan använda fritt. Upphovsrätten finns för att skydda kulturskaparnas prestationer och för deras möjlighet att kunna leva på sitt jobb. 

 

Betyder HDs beslut i våras att privatpersoner inte får fota konst och lägga upp på nätet?

Nej det stämmer inte. HD:s beslut handlar bara om bilddatabaser. Privatpersoner kommer som tidigare att kunna lägga upp sina selfies och andra bilder på offentlig konst i sociala medier. Bildupphovsrätt har som uttrycklig policy att vi inte lägger oss i vad privatpersoner lägger ut på Facebook Instagram eller liknande.

 

Vad betyder HD:s beslut?

HD säger att en konstdatabas på nätet typiskt sett har ett icke obetydligt kommersiellt värde och att detta värde ska förbehållas konstnärerna. Det betyder att den som publicerar en databas på nätet med konstverk som är stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus (t.ex. Offentligkonst.se) behöver tillstånd från konstnärerna.

 

Vill inte Bildupphovsrätt att era medlemmars bilder och verk ska visas?

Självklart vill Bildupphovsrätts medlemmar att deras konst ska visas och få spridning. Det är därför de är medlemmar. Det ingår i vårt uppdrag att se till att enkla och effektiva licensavtal tecknas och att våra medlemmars konst visas mot skälig betalning.

 

Blir inte det här ett hinder för att sprida den offentliga konsten?

Nej. Bildupphovsrätt har sedan länge enkla avtal som den som vill bygga upp bilddatabaser med konst kan teckna. Med våra avtal kan man dessutom få rättigheterna till verk av alla konstnärer – inte endast våra medlemmar. Dessa avtal gör det möjligt för olika aktörer att publicera kompletta konstsamlingar utan att hindras av upphovsrätten.

 

Varför driver Bildupphovsrätt den här frågan?

Bildupphovsrätt vill få klarhet i vem som ska besluta över hur konsten ska användas: konstnären själv eller de stora internetaktörerna som Facebook Google Instagram och andra. Det handlar om vem som har rätt till framtida inkomster när verk används. Bildupphovsrätt har sedan länge ett stort antal avtal med museer kommuner landsting och andra som ger ersättning till konstnärerna för internetåtergivningar av utomhuskonst.

Men det är också en ekonomisk fråga eftersom många konstnärer lever under mycket knappa förhållanden. Stödet från Bildupphovsrätt har därför en stor betydelse för konsten i Sverige.

 

Varför stämde ni just Wikimedia?

Det är en befogad fråga att ställa inte minst eftersom vi liksom många andra gillar Wikimedia och andra bilddatabaser. Men konstnärerna ska ha betalt för sitt arbete.

 

Bakgrunden till stämningen är att en kommun kontaktade oss 2013 och berättade att Wikimedia begärt ut information om kommunens samlade bestånd av konstverk inför skapandet av en omfattande konstdatabas. Kommunen – som själva har ett licensavtal med Bildupphovsrätt och betalar för sin konstanvändning – undrade helt enkelt om Wikimedia kunde göra så.

 

Vi kontaktade då Wikimedia för att diskutera ett licensavtal av samma typ som vi tecknar med bland annat kommuner. Wikimedia vägrade dock förhandla fram ett avtal.

 

Om vi inte hade krävt ett avtal med Wikimedia hade det varit svårt fortsätta begära att andra skulle betala. Istället skulle vi vara tvingade att ompröva cirka 100 avtal med andra och kanske också återbetala de ersättningar som avsåg verk som berörs. Då Wikimedia vägrade att diskutera en licenslösning för sitt projekt fanns det därför ingen annan utväg än att få saken prövad i domstol. Tack vare Högsta domstolens förtydligande av lagstiftningen vet vi nu att våra konstnärer enligt lag har rätt att få betalt när deras verk publiceras på nätet där publiceringen medför ett icke obetydligt kommersiellt värde.
Läs mer om varför vi stämde Wikimedia.

 

Har inte konstnären redan fått betalt när verket såldes? Varför ska konstnären få betalt två gånger?

Konstnären har fått betalt för verket av köparen men upphovsrätten finns kvar hos konstnären.  Det är för att konstnären ska kunna få betalt när det sker ytterligare användningar av konsten som till exempel att bygga upp databaser tillgängliga för allmänheten. Då får den som skapar databasen betala för sin användning.

Man ska komma ihåg att de flesta konstnärer lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden. Bildupphovsrätt betalar årligen ut 70 miljoner kronor till tusentals konstnärer och fotografer vars verk används i olika sammanhang. Det stödet har stor betydelse för konsten i Sverige.

 

Blir inte det här väldigt dyrt för bildanvändaren?

Vi vill inte att pengar ska vara ett problem för den som vill sprida våra konstnärers verk till allmänheten. Men våra konstnärer behöver också få betalt för sitt arbete. En genomsnittskommun (50 000 invånare) betalar cirka 5 000 kronor per år till Bildupphovsrätt för rätten att använda våra medlemmars bilder mer eller mindre obegränsat. Det är 10 öre per kommuninvånare och år om man vill slå ut det på skattesedeln.

 

Wikimedia har resurser. De har (hittills) lagt ner lika mycket pengar i advokatkostnader som en licens med oss skulle kosta för kanske 50 till 100 års bildanvändning. Pengar är alltså inte hindret. Vi gillar Wikimedia och både vi och våra medlemmar gillar bilddatabaser. Men konstnärerna ska ha betalt för sitt arbete.

 

Vad hade hänt om Wikimedia istället hade lagt upp alla bilder på Facebook?

Vad som kan definieras som en bilddatabas med ett icke obetydligt kommersiellt värde är i dag inte helt klarlagt. Vår principiella uppfattning är att det är de stora aktörerna det vill säga Facebook Google och Instagram med flera som bör betala licenskostnaderna för att genom publicering på nätet sprida våra konstnärers verk till allmänheten. Denna dom ger oss möjligheten att vidare pröva den svenska lagstiftningen i detta avseende.

 

Finns det liknande lagstiftning i EU?

Liknande lagstiftning finns i många länder i EU. I flera fall är det uttryckligen förbjudet att utnyttja utomhuskonst kommersiellt oavsett medium.