Frågor och svar för upphovspersoner

Har jag rätt att få mitt namn angivet när mina bilder används?

Ja! En upphovsperson har en så kallad ideell rätt till sitt verk den finns kvar även om bilden är såld. Det innebär bland annat att köparen ska se till att ditt namn anges när bilden används. Verket får inte heller ändras utan upphovspersonens godkännande eller göras tillgängligt på ett kränkande sätt. Din ideella rätt kan aldrig säljas eller överlåtas.

 

Vad gör jag om någon utelämnar mitt namn som upphovsperson?

Om du upptäcker att någon utelämnat ditt namn rekommenderar vi dig att kontakta den som publicerat bilden. Informera om att du som upphovsperson har rätt att vara namngiven i anslutning till verket. Kanske handlar det om okunskap hos användaren eller osäkerhet kring hur namnangivelse skulle kunna fungera i sammanhanget. Om ni inte kommer överens och du anser att det handlar om ett intrång i din upphovsrätt så kan du om du är medlem och verket har licensierats av Bildupphovsrätt höra av dig till oss för rådgivning. 

 

Ett företag använder mitt konstverk som logotyp och firmanamn. Det känns inte helt okej för mig, kan jag göra något?

Upphovsrätten ger dig som konstnär ensamrätt att bestämma hur och på vilket sätt som ditt konstverk får återges i olika sammanhang. Om verket förekommer som bild i en logga är det ett förfogande som kräver tillstånd enligt upphovsrättslagen. Du kan alltså säga nej om du vill. Om verket används utan tillstånd är det ett upphovsrättsintrång.

 

I en reklamkampanj används bilder som är väldigt lika mina. Vad kan jag göra?

Bestäm dig först för om det är dina bilder som används. Enligt upphovsrättslagen krävs tillstånd för att använda någons bilder eller text. Börja med att kontakta de som använder dina bilder och kräv att de tas bort alternativt kräv ersättning. Om du är medlem i Bildupphovsrätt kan du vända dig till vår jurist för bedömning. 

 

 

Vad betyder copyright-tecknet ©?

Copyrighttecknet har ingen juridisk effekt i Sverige utan fungerar mest som en upplysning om att respektera upphovsrätten. Det är med andra ord ingen förutsättning för upphovsrättsskydd att tecknet sätts ut. Ett alster får inte heller upphovsrättsskydd bara för att copyrighttecknet finns angivet. Upphovsrätt inträder automatiskt så fort ett verk har skapats.

 

 

Måste jag anmäla eller registrera ett verk för att få copyright?

Upphovsrätten till ett verk uppstår automatiskt när ett verk har skapats. En upphovsperson varken behöver eller kan registrera ett verk för att få upphovsrättsskydd. Det är en annan sak att till exempel en konstnär ibland behöver anmäla eller registrera verk för att kunna få en viss typ av ersättning. Exempel på sådana ersättningssystem är Individuell reprografiersättning IR och Individuell visningsersättning IV som båda hanteras av Bildupphovsrätt.

 

Får jag använda någon annans verk i mitt eget verk?

Det beror på hur och i vilken omfattning det andra verket används. Om användningen innefattar exemplarframställning och/eller tillgängliggörande för allmänheten är huvudregeln att tillstånd behövs. Se även stycket om collage här nedanför.

 

Får jag göra collage där någon annans verk ingår?

Huvudregeln vid all användning av foton och bilder som innebär exemplarframställning eller att bilden tillgängliggörs för allmänheten är att tillstånd behövs. Om collaget publiceras kan det alltså vara nödvändigt att inhämta tillstånd. Avgörande är hur pass framträdande de ingående bildelementen är i förhållande till collaget i stort. De enskilda bilderna får inte framträda så att collaget i sin helhet inte framstår som ett nytt och självständigt verk. Det får med andra ord inte vara fråga om en bearbetning av de bilder man använt. För att collaget ska kunna publiceras utan tillstånd krävs att det är att betrakta som ett nytt och självständigt verk som har skapats i fri anslutning till de ingående 

 

Jag tar ibland fotografier i tjänsten för intern eller extern kommunikation. Får jag som upphovsman till fotografierna sälja dem privat samtidigt som de används av arbetsgivaren?

Du som har fotograferat är visserligen upphovsperson men upphovsrätten delas med arbetsgivaren om du har tagit bilderna i tjänsten för arbetsgivarens räkning. Försäljningen av bilderna kan dessutom i vissa fall strida mot den lojalitetsplikt som du har gentemot arbetsgivaren. Du måste därför kontakta din arbetsgivare och kolla att det är okej för arbetsgivaren innan du försöker sälja bilderna.

 

Vad gäller med creative commons-licenser?

Creative Commons är ett system för gratislicensiering där upphovspersoner själva ska märka upp hur deras verk får användas av andra. Det finns några saker du som är konstnär behöver tänka igenom innan du använder den typen av licens.

 

1.    En CC-licens gäller för hela upphovsrättsliga skyddstiden (70 år) och kan inte tas tillbaka. 

 

2.    Det finns ingen uppföljning eller garanti att licensen följs. 

 

3.    Bildupphovsrätt kan inte samla in och betala dig ersättning för de verk du satt CC-licens på ej heller kan vi göra något om du ser att intrång i din upphovsrätt har skett. Det blir därmed svårt att kombinera ett medlemskap i Bildupphovsrätt om du samtidigt använder CC-licenser.