Rätt att använda en bild – så funkar det

Bildupphovsrätt utfärdar löpande tillstånd till alla möjliga förlag, organisationer och företag som vill använda bilder i sina produktioner. Tanken är att servicen ska minska administrationen för bildskaparna och samtidigt underlätta för användare som snabbt vill ha en licens och göra rätt.

 

Helén Näslund är rådgivare och handlägger denna typ av ärenden hos Bildupphovsrätt.

 

Kan mitt verk hamna på vad som helst om jag är ansluten till Bildupphovsrätt?

Nej, inte på grund av oss. Som bildskapare ska du kunna känna dig trygg med att vi förvaltar dina rättigheter.

 

Vad händer när någon hör av sig till Bildupphovsrätt för att de vill använda en bild?

Först tittar jag efter om det gäller en upphovsperson vi företräder. Vi utfärdar bara tillstånd gällande de som är med i Bildupphovsrätt. Om det är en ansluten medlem går jag vidare och tittar på vad det är de vill göra med bilden.   

 

Kontaktar du alltid upphovspersonen för att fråga om användningen är okej?

Nej inte alltid. Enligt avtalet behöver vi bara fråga när användaren vill beskära verket, om det är tänkt för reklam eller produkter de vill sälja och trycka bilder på. Detsamma gäller om det gäller politiska eller religiösa sammanhang. Jag utreder vad de vill använda bilden till och gör därefter en bedömning.

 

Hur gör du en sådan bedömning?

Användaren måste tydligt beskriva vad de ska använda verket till, i vilken omfattning och om de vill bearbeta bilden på något sätt. Om jag uppfattar beställningen som lite otydlig begär jag in skissbilder och layout så att jag kan se hur bilden ska visas i sammanhanget ihop med avsändaren. Jag strävar efter att få in så bra underlag som möjligt, gärna bilder, innan jag tar kontakt med bildskaparen, eller arvingarna om upphovspersonen inte är i livet.

 

Vem har sista ordet då?

Upphovspersonen har den ideella rätten och kan säga ja eller nej till användningen, då blir det så.

 

När säger du okej utan att kontakta upphovspersonen?

Om någon vill återge verk till exempel i böcker, andra trycksaker eller på en webbplats och konstnären inte uttryckligen sagt nej till återgivning på det sättet, då kan jag utfärda tillstånd utan att kontakta upphovspersonen.  En förutsättning är dock att verket återges i ursprungligt skick, utan att ändras.

 

Varför kontaktar du inte alltid upphovspersonen?

Det är dels för att det ska kunna gå snabbt att få ett tillstånd för den som vill använda bilden men också som en administrativ service till medlemmar. Upphovspersonen slipper förhandling och administration kring fakturor, kunden kan snabbt och smidigt få ett okej att använda bilden.

 

Kan jag be er på förhand notera att jag aldrig vill förekomma i ett visst sammanhang?

Ja när det gäller just enskilda tillstånd går det. Någon kanske inte vill sammankopplas med ett specifikt företag eller liknande då kan vi notera det.

 

Hur sätter ni priserna?

Vi har en fast prislista för de vanligaste förfrågningarna.  

 

Om man säger ja till att användas i reklam, hur går den förhandlingen till?

Vi kan antingen gå efter en beräknad förtjänst som företaget gjort och en procentsats av det eller efter ordinarie prislista men med uppräkningsfaktor. Jag rådgör sedan med upphovspersonen och hör vad den personen har för förväntningar.  Upphovspersonen konsulteras alltid vid reklamsammanhang och kan vara involverad i vilket pris som ska godkännas.

 

När allt är klart, vad händer då?

Då gör jag ett skriftligt tillstånd. Ett avtal där jag begränsar var verket får visas och i hur många exemplar. Jag begränsar alltid på något sätt i tid eller antal. När vi är överens med kunden om tillståndet går ärendet vidare till fakturering. 

 

När kommer pengarna till upphovspersonen?

Det beror på när fakturan är betald, första eller andra halvåret. För att hålla kostnader nere för administration samlas ersättningen för alla tillstånd ihop och pengarna betalas ut i en klumpsumma till upphovspersonen. Utbetalning görs vid två tillfällen per år, i mars och i september.

 

Kan ni se hur resultatet blev, slutprodukten?

Vi samlar in friexemplar av trycksaker för att se att tillståndet följts. Ansvaret ligger på kunden att de ska återge verket så som står i avtalet.

 

Vad händer om de har gjort något annat än vad ni kommit överens om?

Oftast handlar det om missförstånd eller ändringar i sista stund. Då kan vi utfärda ett nytt tillstånd i efterhand och de får betala in vad som fattas för att göra rätt. 

 

Hur vet man som upphovsperson (om man inte har varit involverad i processen), att den bild man hittar i en produkt är licensierad?

Användaren, kunden, ska skriva en copyright-text i anslutning till bilden. Där ska det stå copyright och namn på upphovsperson samt Bildupphovsrätt och det år då de har fått tillståndet utfärdat. 

 

Och om det inte står det?

Ta kontakt med den som publicerat bilden och berätta att de behöver tillstånd för att använda den och att de kan söka det genom Bildupphovsrätt. 

 

2017-10-26