Därför stämde vi Wikimedia

En fråga som många ställer, antingen i klartext eller underförstått, är: varför stämde Bildupphovsrätt Wikimedia? Det är en grundläggande fråga som kräver ett tydligt svar och inte minst en bakgrund.

 

2013 kontaktade en kommun oss och berättade att Wikimedia begärt ut information om kommunens samlade bestånd av konstverk inför skapandet av en omfattande konstdatabas. Kommunen – som själva har ett licensavtal med Bildupphovsrätt och betalar för sin konstanvändning – undrade helt enkelt om Wikimedia kunde göra så.

 

Wikimedias databasprojekt innehöll konstverk av ett flertal av våra medlemmar och det saknades avtal för detta. Återgivningarna på Offentligkonst.se är likvärdig med den exponering av utomhuskonst som görs av kommuner och landsting och vi kontaktade därför Wikimedia för att diskutera ett licensavtal av samma typ som vi tecknar med dessa.

 

Wikimedia vägrade dock förhandla fram ett avtal med hänvisning till ett undantag i upphovsrättslagen som säger att det är tillåtet att ”avbilda” konstverk som står stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus.

 

Bildupphovsrätts och juridiska experters uppfattning om rättsläget är att ordet ”avbildning” inte omfattar internetpublicering. Det är en uppfattning vi kommit fram till efter en omfattande analys eftersom vi varken kan underlåta att ta in ersättning som konstnärerna har rätt till eller ogrundat påstå att någon ska betala för det som man kan göra utan tillstånd enligt upphovsrättslagen. Vi ska strikt följa de regler som gäller, det är vårt uppdrag från de anslutna upphovspersonerna.

 

Wikimedias databasprojekt innebar en direkt utmaning av de avtal som Bildupphovsrätt tecknar med kommuner och landsting om utomhuskonsten. Och som genererar pengar till konstnärerna. Om vi inte krävde avtal med Wikimedia kunde vi inte samtidigt fortsätta begära att andra skulle betala, istället skulle vi vara tvingade att ompröva våra cirka 100 avtal och i förlängningen återbetala de ersättningar som avsåg verk som berörs av denna lagfråga. Då Wikimedia vägrade att diskutera en licenslösning för sitt projekt fanns det därför ingen annan utväg än att få saken prövad i domstol.

 

I samband med att stämningen lämnades in kontaktades vi av Wikimedia Sveriges föreningensrevisor som ville undersöka vilken risk som föreningen gav sig in på. Bildupphovsrätts VD hade ett timslångt möte med revisorn där våra argument presenterades och den ekonomiska risken vid rättslig förlust klargjordes. Revisorn skulle redogöra för detta vid föreningens kommande stämma och Wikimedia gick med den informationen in i den rättsliga konflikten med full kunskap om risker och konsekvenser. Detta understryks också av den rättsutredning som de själva beställde och fick ta del av redan en månad innan Bildupphovsrätts inledande kontakt. Utredningens slutsats är att ”Den som vill överföra avbildningar av konstverk på eller vid allmän plats eller byggnader bör emellertid vara medveten om de rättsliga risker som är förknippade med en sådan verksamhet.”

 

Frågan har nu avgjorts av Högsta domstolen till Bildupphovsrätts fördel. HD beslutade att begreppet ”avbilda” i den aktuella inskränkningsbestämmelsen i upphovsrättslagen inte gäller den som, likt Wikimedia, publicerar konstdatabaser. Dessa aktörer behöver tillstånd från konstnärerna.

 

Det innebär att den avtalsmarknad som byggts upp under lång tid mellan Bildupphovsrätt och olika professionella bildnyttjare är giltig och att konstnärerna även i fortsättningen är tillförsäkrade inkomster och bestämmanderätt över användningen av sina egna konstverk.

 

HD:s beslut innebär inte att det är olagligt för privatpersoner att fotografera konst på gator och torg. Privatpersoners publicering av konstverk på till exempel sociala medier berörs inte över huvud taget. Det är de stora, organiserade aktörerna som behöver tillstånd för tillhandahållande av databaser och de är dessa som ska ha avtal med Bildupphovsrätt.