Fakta om upphovsrätt

Är det vi som ska svara på din fråga om upphovsrätt?

Vi är en liten icke-vinstdrivande organisation och har som sådan endast möjlighet att besvara frågor från medlemmar och personer vill använda våra medlemmars verk samt frågor som rör de ersättningar som vi administrerar. Har du allmäna frågor om upphovsrätt kan du kontakta Patent-och registreringsverket.

Rådgivning för medlemmar i Bildupphovsrätt

Vänd dig till Bildupphovsrätt i reproduktionsfrågor där användaren inte är din uppdragsgivare och där det inte heller finns något annat avtal skrivet.
Upphovsrättsfrågor från uppdrag eller anställningar besvaras och hanteras av yrkesorganisationerna. Det gäller också alla frågor som handlar om den ideella rätten alltså namnangivelse och förbud mot kränkande användning. Även ändringar av verket vid till exempel restaurering är en fråga för yrkesorganisationerna.

Det kan vara en teckning, illustration eller ett fotografi. Det kan också vara ett fotografi av ett annat skyddat verk t ex en skulptur eller målning. Ett verk är ett konstnärligt alster som har upphovsrättsligt skydd. Skyddet uppstår om alstret har en viss grad av originalitet ”verkshöjd”. Allmänt gäller att kraven på verkshöjd och därmed upphovsrättsskydd är lågt satta. Vår rekommendation är att alltid be om tillstånd att använda bilden. 

Copyrighttecknet har ingen juridisk effekt i Sverige utan fungerar mest som en upplysning om att respektera upphovsrätten. Det är med andra ord ingen förutsättning för upphovsrättsskydd att tecknet sätts ut. Ett alster får inte heller upphovsrättsskydd bara för att copyrighttecknet finns angivet. Upphovsrätt inträder automatiskt så fort ett verk har skapats. En del upphovspersoner har särskilda villkor för hur copyright ska anges se lista här

Ja om upphovspersonen är medlem (annars krävs att du tar kontakt direkt med upphovspersonen). I vissa fall behöver du inte be om lov dessa undantag har vi samlat här.  

Ofta går tillstånd snabbt att få till men ibland behöver vi kontakta konstnären för att försäkra oss om att konstnären vill medverka. Det kan handla om t ex politik- eller reklamsammanhang, om bilden ska beskäras eller ligga på ett omslag osv. Säger upphovspersonen okej går vi vidare med ärendet. Det tar normalt omkring en vecka att få enklare typer av tillstånd. Vi rekommenderar att vara ute i god tid före planerad publicering.

Om en upphovsperson inte är medlem måste du själv få tag i den personen för att be om tillstånd. Om du misslyckas med det har du inte rätt att använda bilden.

Den som använder ett konstverk eller annan bild utan tillstånd kan göra sig skyldig till upphovsrättsintrång. Det innebär bland annat att upphovspersonen kan ha rätt att få betalt i efterhand. Upphovspersonen har alltid rätt att få skälig ersättning för användningen vilket i princip är vad användaren hade fått betala om hen ansökt om tillstånd i förväg. Om upphovspersonen lidit skada till följd av intrånget kan intrångsgöraren också vara skyldig att betala skadestånd.

Du behöver som huvudregel tillstånd för att visa bilder i en bildpresentation. Bildupphovsrätt kan utfärda tillstånd för sådan användning. I vissa fall är presentationen av bilderna tillåten utan tillstånd. Det gäller för det första om presentationen inte är riktad till allmänheten utan enbart till en sluten krets. Om det är en större sluten krets och föreläsningen anordnas i förvärvssyfte behövs dock tillstånd. För det andra är presentationen tillåten om den görs vid ett tillfälle då framförandet av bilder inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte. För det tredje är presentationen tillåten vid undervisning eller gudstjänst.

Upphovspersonen har alltid rätt att få betalt om hens verk ska användas. Tillstånd från Bildupphovsrätt innebär alltid att bildanvändaren betalar en upphovsrättsersättning. Ersättningens storlek beror på användningens omfattning. Läs mer om ersättningar i vår prislista. Pengarna vidareförmedlas av Bildupphovsrätt till upphovspersonen eller dennes rättighetshavare.

Som utställare har du alltid rätt att annonsera en kommande eller pågående utställning genom t.ex en  tidningsannons och då publicera bilder från utställningen i annonsen. Som annonsering räknas också meddelande om utställningen. Den som sedan skriver om utställningen har själv ansvar att klarera SIN användning. 

Alla fotografier skyddas av i stort sett motsvarande rättigheter som konstverk. Även om en fotografisk bild inte skulle nå upp till sådan grad av originalitet att den räknas som ett konstnärligt verk har fotografen ändå ett skydd mot exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten. Det innebär att ingen får publicera ett fotografi utan lov av fotografen. Skyddet gäller i 50 år från att bilden framställdes. Om fotot räknas som ett verk gäller den upphovsrättsliga skyddstiden 70 år efter upphovspersonens/fotografens dödsår.

I vår prislista kan du snabbt skapa dig en bild av prissättningen för olika användningsområden.

I enlighet med lag och god sed har upphovspersonen alltid rätt att få sitt namn angivet vid användning av hens verk. Det innebär i princip att namnet ska anges om det inte är helt omöjligt. Om nyttjandet av en bild är baserat på ett tillstånd från Bildupphovsrätt ska namnet anges på följande sätt: © Konstnärens namn/Bildupphovsrätt årtal. 

Om en bild ska återanvändas måste du först kontakta upphovspersonen eller Bildupphovsrätt. Upphovspersonen kan ha rätt till ny ersättning vid återanvändning.

Ett foto som föreställer ett konstverk omfattas av flera rättigheter. Dels har fotografen rätt till sitt fotografi, dels har konstnären upphovsrätt till det avbildade konstverket. Det innebär att den som vill publicera fotografiet behöver tillstånd från såväl fotografen som konstnären. Om konstnären är medlem i Bildupphovsrätt utfärdas tillstånd av oss.

Alla förändringar av en bild till exempel beskärningar måste först godkännas av upphovspersonen. Det innebär att om du fått ett tillstånd från Bildupphovsrätt att använda en bild avses användning av bilden i oförändrat skick. Kontakta Bildupphovsrätt om du har behov att göra en förändring så vidareförmedlar vi önskemålet till rättighetshavarna innan tillstånd utfärdas.

Skyddet för foton och konstverk enligt upphovsrättslagen gäller fullt ut även på internet. Det betyder att om du vill återge bilden behöver du tillstånd från upphovspersonen. Om upphovspersonen är medlem i Bildupphovsrätt får du tillståndet från oss.

Ja! Sveriges samtliga kommuner landsting och regioner har kopieringsavtal för sina skolor. Avtalet ger lärare och elever möjlighet att kopiera och dela copyrightskyddat material (inklusive bilder) digitalt och analogt genom att; ladda ner fota av skanna printa ut kopiera i kopiator använda i digitala presentationer dela på skolans slutna nätverk projicera och visa på skärm och dela ut papperskopior med mera. Liknande avtal finns även för friskolor.

Skolkopieringsavtalet är en överenskommelse mellan Bonus Copyright Access och SKL. Läs mer om det på denna sida. 

Upphovsrätten till ett verk är knuten till skaparen av verket och inte den som äger själva verksexemplaret. Det innebär att den som har köpt en tavla inte övertar upphovsrätten, den är kvar hos skaparen, "upphovspersonen".  Ägaren till tavlan har alltså inte rätt att framställa exemplar av den eller tillgängliggöra den för allmänheten utan att först få okej från upphovspersonen (eller Bildupphovsrätt). 

Upphovsrätt gäller till och med utgången av det sjuttionde året efter upphovspersonens dödsår. När upphovspersonen avlider är det hens arvingar eller testamentstagare som övertar rättigheterna. För fotografier som inte är verk är skyddstiden 50 år från att bilden framställdes.

Efter att det gått 70 år efter upphovspersonens dödsår är det fritt för vem som helst att framställa exemplar av upphovspersonens verk och att tillgängliggöra dem för allmänheten. Upphovspersonens ideella rättigheter om namnangivelse och förbud mot kränkande användning upphör också.

Huvudregeln är att tillstånd behövs inför publicering av upphovsrättsligt skyddade konstverk och föremål. Porslinsföremål kan ofta vara utformade på ett sätt (avseende både mönster och form) att de har en tillräcklig estetisk kvalitet vid sidan av funktionen för att skyddas som konstverk enligt upphovsrättslagen. Om det sedan behövs tillstånd för publicering i boken beror på om föremålen är framträdande i bilden eller inte. Om föremålet finns i bakgrunden eller annars ingår som en oväsentlig del i bilden behövs inget tillstånd. Något som kan tala för att det inte är en oväsentlig del av bilden (och att tillstånd därmed krävs) är om föremålen väljs med omsorg för att synas på ett passande sätt i ett visst sammanhang. En individuell prövning får göras i varje enskilt fall.

Vi har lämnat uppgift till skatteverket om hur mycket ersättning du har fått föregående år. Den uppgiften ska finnas förtryckt i din deklaration. Beloppen är så kallade netto-belopp (dvs före moms).

Om du har frågor, skicka ett meddelande till ekonomi [at] bildupphovsratt.se

Copyrighttecknet har ingen juridisk effekt i Sverige utan fungerar mest som en upplysning om att respektera upphovsrätten. Det är med andra ord ingen förutsättning för upphovsrättsskydd att tecknet sätts ut. Ett alster får inte heller upphovsrättsskydd bara för att copyrighttecknet finns angivet. Upphovsrätt inträder automatiskt så fort ett verk har skapats. En del upphovspersoner har särskilda villkor för hur copyright ska anges se lista här

Upphovsrätten till ett verk uppstår automatiskt när ett verk har skapats. En upphovsperson varken behöver eller kan registrera ett verk för att få upphovsrättsskydd. Det är en annan sak att till exempel en konstnär ibland behöver anmäla eller registrera verk för att kunna få en viss typ av ersättning. Exempel på sådana ersättningssystem är Individuell reprografiersättning (IR) och Individuell visningsersättning (IV) som båda hanteras av Bildupphovsrätt.

Det beror på hur och i vilken omfattning det andra verket används. Om användningen innefattar exemplarframställning och/eller tillgängliggörande för allmänheten är huvudregeln att tillstånd behövs. 

Huvudregeln vid all användning av foton och bilder som innebär exemplarframställning eller att bilden tillgängliggörs för allmänheten är att tillstånd behövs. Om collaget publiceras kan det alltså vara nödvändigt att inhämta tillstånd. Avgörande är hur pass framträdande de ingående bildelementen är i förhållande till collaget i stort. De enskilda bilderna får inte framträda så att collaget i sin helhet inte framstår som ett nytt och självständigt verk. Det får med andra ord inte vara fråga om en bearbetning av de bilder man använt. För att collaget ska kunna publiceras utan tillstånd krävs att det är att betrakta som ett nytt och självständigt verk som har skapats i fri anslutning till de ingående verken.

Ja. En upphovsperson har en så kallad ideell rätt till sitt verk och den finns kvar även om bilden är såld. Det innebär bland annat att köparen ska se till att ditt namn anges när bilden används. Verket får inte heller ändras utan upphovspersonens godkännande eller göras tillgängligt på ett kränkande sätt. Din ideella rätt kan aldrig säljas eller överlåtas.

Om du upptäcker att någon utelämnat ditt namn rekommenderar vi dig att kontakta den som publicerat bilden. Informera om att du som upphovsperson har rätt att vara namngiven i anslutning till verket. Kanske handlar det om okunskap hos användaren eller osäkerhet kring hur namnangivelse skulle kunna fungera i sammanhanget. Om ni inte kommer överens och du anser att det handlar om ett intrång i din upphovsrätt så kan du om du är medlem och verket har licensierats av Bildupphovsrätt höra av dig till oss för rådgivning. 

Om du har fotograferat eller tecknat av människor kan det behövas godkännande från dem för att bilden ska få användas i vissa sammanhang. Förutsättningen är att personen på bilden är identifierbar och framträdande på bilden. Då behövs ett godkännande, helst skriftligt. Det är dock köparen som bär ansvaret för att ett godkännande finns när bilden används. 

Enligt upphovsrättslagen krävs tillstånd för att publicera någon annans bilder. Ofta är okunskap orsaken till att du inte fått frågan. Börja med att kontakta de som använder dina bilder och informera om att de behöver ditt tillstånd och att de kan få det genom att vända sig till Bildupphovsrätt (om du är ansluten). Om de inte vill det kan du kräva att bilderna tas bort. Om du inte får gensvar kan du vända dig till vår jurist för bedömning. 

Du som har fotograferat är visserligen upphovsperson men upphovsrätten delas med arbetsgivaren om du har tagit bilderna i tjänsten för arbetsgivarens räkning. Försäljningen av bilderna kan dessutom i vissa fall strida mot den lojalitetsplikt som du har gentemot arbetsgivaren. Du måste därför kontakta din arbetsgivare och kolla att det är okej för arbetsgivaren innan du försöker sälja bilderna.

Creative Commons är ett system för gratislicensiering där upphovspersoner själva ska märka upp hur deras verk får användas av andra. Det finns några saker du som är konstnär behöver tänka igenom innan du använder den typen av licens.

  • En CC-licens gäller för hela upphovsrättsliga skyddstiden (70 år) och kan inte tas tillbaka.
  • Det finns ingen uppföljning eller garanti att licensen följs.
  • Bildupphovsrätt kan inte samla in och betala dig ersättning för de verk du satt CC-licens på ej heller kan vi göra något om du ser att intrång i din upphovsrätt har skett. Det blir därmed svårt att kombinera ett medlemskap i Bildupphovsrätt om du samtidigt använder CC-licenser.

I vår prislista kan du snabbt skapa dig en bild av prissättningen för olika användningsområden.

Privat bruk

Det är tillåtet att för sitt privata bruk framställa ett eller några få exemplar av ett offentliggjort verk. Med privat bruk avses en eller några få kopior till närmaste familj- eller vänkretsen för privat användning. Förlagan som används vid kopieringen måste i sig vara lovlig för att privat kopiering ska vara tillåten.

 

Annonsering av utställning eller försäljning

Konstverk som ställs ut eller är till salu får användas fritt i annonsering av utställningen/försäljningen. Till exempel som annonser i press, vernissagekort, informationstrycksaker eller utställningsaffischer. Men bara i den utsträckning som behövs för att främja utställningen/försäljningen. Kort eller affischer som säljs är inte fria. Sådan användning måste göras upp i förväg med upphovspersonen/Bildupphovsrätt. Detsamma gäller användning på internet.

 

Nyhetsrapportering

Tidningar och tidskrifter får återge bilder i anslutning till texten vid rapportering av en dagshändelse. Även tv-bolag får återge bilder i sina program om de syns under en dagshändelse.

 

Utomhuskonst

Konstverk som är stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus får avbildas fritt. Med stadigvarande avses att verket är permanent placerat på den plats som avbildas. Verk som ingår i tillfälliga utställningar eller installationer omfattas inte. Användning på internet är inte fri utan kräver tillstånd från upphovspersonen/Bildupphovsrätt. Detsamma gäller användning som aktualiserar upphovspersonens ideella rätt till exempel användning i reklam och i logotyper.

Kritiska framställningar eller recensioner

Det är tillåtet att återge konstverk i anslutning till texten i en kritisk framställning. Typexempel på en sådan framställning är en recension av en utställning eller en nyutkommen bok. Om recensionen förekommer i digital form krävs dock tillstånd.

 

Vetenskapliga framställningar

Det är tillåtet att återge konstverk i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte. En typisk sådan är en doktorsavhandling som inte ges ut på förlag. Om boken ges ut i handeln är det alltid fråga om förvärvssyfte och då behövs tillstånd för bildåtergivningen.

 

Bilder i bakgrunden 

Konstverk och andra bilder som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild får användas fritt utan tillstånd. Det kan till exempel handla om en interiörbild där det råkar komma med en tavla på väggen. Detsamma gäller användning av konstverk och andra bilder i ett tv-program förutsatt att användningen är av underordnad betydelse med hänsyn till programmets innehåll. Exempel på det är konstverk som finns i bakgrunden vid en intervju.

 

När upphovsrätten löpt ut

Konstnärliga verk är skyddade av upphovsrätten under upphovspersonens livstid och därefter i ytterligare 70 år. Det är upphovspersonens dödsår som räknas. När en konstnär avlidit går rättigheterna i arv. Den som dog 1948 saknar alltså upphovsrättsligt skydd från och med 1 januari 2019. 

 

Ska du använda bilder till något som inte finns med här? Då kan du enkelt söka tillstånd för återgivning här.

Upphovsrätt

De verk som en konstnär illustratör konsthantverkare eller formgivare (upphovspersonen) skapar har ett upphovsrättsligt skydd. Upphovsrätten uppstår automatiskt i och med att ett konstnärligt verk skapas det krävs ingen registrering hos en myndighet eller motsvarande. Upphovsrätten innebär bland annat att verket som huvudregel inte får användas av någon annan än upphovspersonen – och att ersättning ska betalas vid användning. Skyddet finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729) upphovsrättslagen.

 

Verk och verkshöjd 

Ett verk är ett konstnärligt eller litterärt alster som har upphovsrättsligt skydd. Upphovsrättsligt skydd får alstret om det har en viss grad av originalitet och är resultatet av upphovspersonens självständiga och andliga skapande. Ibland talas det om att alstret ska ha ”verkshöjd”. Allmänt gäller att kraven på verkshöjd och därmed upphovsrättsskydd är lågt satta. Det finns till exempel inga krav på att upphovspersonens måste ha en viss utbildning eller erfarenhet. Även barnteckningar kan ha upphovsrättsligt skydd. För vissa kategorier av alster till exempel brukskonst kan kraven på verkshöjd vara högre. Detta eftersom det krävs mer av den konstnärliga utformningen för att göra en form som i grunden är funktionell originell.

 

Nya exemplar

Det är upphovspersonen som har rätt att bestämma om det ska framställas nya exemplar av ett verk. Om ett konstverk avbildas på till exempel vykort affischer eller i trycksaker tidningar och böcker så är det detsamma som att framställa ett exemplar av verket. 

 

Inskränkning och undantag

Upphovspersonens skydd är begränsat genom några undantag som finns i upphovsrättslagen. Undantagen finns för att avväga upphovspersonens ensamrätt mot det allmänna intresset av att i vissa fall få använda konstverket utan upphovspersonens tillåtelse. På sidan Inskränkningar i konstnärens skydd finns en kort beskrivning av de viktigaste undantagen på bildkonstområdet. 

 

Intrång

Som huvudregel gäller att all användning av ett upphovsrättsligt skyddat verk kräver tillstånd. Användning utan tillstånd innebär ett intrång i upphovspersonens ensamrätt.

 

Hur länge varar upphovsrätten?

Upphovsrätten till ett verk varar i sjuttio år efter upphovspersonens dödsår. Efter att skyddstiden har löpt ut har konstverket ett visst skydd i form av klassikerskyddet.

Ideell rätt i upphovsrätt

Den ideella rätten består av tre delar: rätten som upphovspersonen har att namnges i samband med att hens verk används; rätten att upphovspersonens verk inte ändras så att hans eller hennes anseende eller verkets egenart kränks; eller att verket inte görs tillgängligt i ett sammanhang eller form som är kränkande för upphovspersonen. Den ideella rätten ska alltid respekteras även om användning är fri till exempel genom undantag i upphovsrättslagen. 

 

Internet framförande visning spridning tv

I upphovspersonens (ekonomiska) ensamrätt till bildverket ingår att ”göra det tillgängligt för allmänheten” vilket specificeras genom begreppen ”överföring till allmänheten” ”offentligt framförande” ”offentlig visning” samt ”spridning till allmänheten”. 

 

Överföring till allmänheten

Ett verk överförs till allmänheten när det på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. Ett typiskt exempel på överföring till allmänheten är när ett verk görs tillgängligt på internet genom att laddas upp på en webbplats.

 

Offentligt framförande

Offentligt framförande är tillgängliggörande av ett konstverk med användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av verket. Exempel på det är diabildsvisning digitala bildpresentationer eller lokal visning på en tv-skärm.

 

Offentlig visning

Visning innebär att verket görs tillgängligt för allmänheten på samma plats som den där allmänheten kan ta del av det utan användning av tekniskt hjälpmedel. Ett exempel på detta är tavlor som visas på en konstutställning. Upphovspersonens grundläggande ensamrätt att visa ett verk upphör genast när verket givits ut eller sålts. Då får vem som helst visa upp verket för allmänheten.

 

Spridning

Upphovspersonen har ensamrätt till spridning av sitt verk. Spridning betyder att sprida verksexemplar till allmänheten till exempel genom att sälja ge bort eller hyra ut exemplaren. Det finns dock en viktig inskränkning i denna rätt: ett exemplar av ett verk som med upphovspersonens godkännande överlåtits inom EES-området får fritt spridas vidare av vem som helst. Den här regeln medger att den som köpt en tavla inom EES-området får sälja den vidare utan att fråga upphovspersonen om lov.

 

Följerätt

Följerätt är en ersättning som enligt upphovsrättslagen utgår till upphovspersonen vid vidareförsäljning av upphovsrättsligt skyddad konst, konsthantverk och brukskonst. 

Vad innebär domen där konstnärerna fick rätt mot Wikimedia? 

Svar: Domen fastslår att konstnärernas upphovsrätt gäller på nätet och att de har rätt att bli tillfrågade och få betalt när deras verk används, exempelvis av organisationer och företag som vill skapa en digital konstsamling. Många kommuner, museer och konstföreningar med flera söker och får redan i dagsläget tillstånd hos Bildupphovsrätt för detta ändamål och kan därmed visa bilder helt lagligt för några tusenlappar per år.

Wikimedia hade precis som andra aktörer redan gör, kunnat betala för en licens. Men Wikimedia har tyvärr vägrat av principiella skäl. 

 

Drabbar det här privatpersoner på något sätt?

Målet har aldrig handlat om privatpersoners användning. Bildupphovsrätt kommer inte att kräva ersättning av någon privatperson som delar bilder av konst i t ex sociala medier. Domen fastslår att bildskaparens upphovsrätt gäller på nätet och Bildupphovsrätt anser att det är rimligt att organiserade användare, plattformar som tillgängliggör bilder, ska ta ansvaret och betala för att de använder skyddade verk.  

 

Kan det bli ett hinder att sprida den offentliga konsten?

Svar: Nej, domen handlar inte alls om att förbjuda bilder av offentlig konst. Bildupphovsrätt har sedan länge enkla bildlicenser som gör det möjligt för olika aktörer att publicera kompletta konstsamlingar på nätet, utan att hindras av upphovsrätten. Många ideella aktörer betalar några tusenlappar per år för denna typ av licens och kan därför redan använda och visa massor av bilder på sina webbplatser.  

 

Men har inte konstnärerna redan fått betalt för verken när de sålde dem?

Svar:  Konstnären har fått betalt för verket av köparen men upphovsrätten finns kvar hos konstnären.  Det är för att konstnären ska kunna få betalt när det sker ytterligare användningar av konsten som inte kunde förutses vid beställningen. Som till exempel att bygga upp databaser tillgängliga för allmänheten. Då får den som skapar databasen betala för sin användning. 

Man ska komma ihåg att de flesta konstnärer och bildskapare lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden.  Bildupphovsrätt betalar årligen ut kring 70 miljoner kronor till tusentals bildskapare vars verk används i olika sammanhang. Det stödet har stor betydelse för konsten i Sverige. 

Ska inte konst som är producerat med offentliga medel vara fritt? 

Svar: Verken finns tillgängliga för allmänheten. Organisationer och företag som vill publicera konstsamlingar på nätet kan göra det för några tusenlappar per år och på så sätt bidra till att konstnärerna kan leva på sitt yrke.

Många bildskapares framtid hänger på att de kan få betalt när deras verk används i den växande digitala miljön. Bildupphovsrätt erbjuder bildlicenser som gör det möjligt att använda verken digitalt utan att det riskerar att utarma bild- och formskaparnas möjligheter till försörjning.

 

Domen tar upp länkning, vad betyder det?

Svar: Wikimedia har i målet invänt att bilderna på offentligkonst.se endast är länkar till foton på verken som finns på webbplatsen Wikimedia Commons och att användningen därmed är tillåten. Domen innebär tvärtom att länkning till en bild på ett verk som inte lagts ut med upphovspersonens medgivande inte är tillåten eftersom Wikimedia insett eller borde ha insett att den ursprungliga publiceringen (som länkningen går till) var olaglig.

 

Varför stämde ni just Wikimedia?

Bakgrunden till stämningen är att en kommun kontaktade oss 2013 och berättade att Wikimedia begärt ut information om kommunens samlade bestånd av konstverk inför skapandet av en omfattande konstdatabas. Kommunen – som själva har ett licensavtal med Bildupphovsrätt och betalar för sin konstanvändning – undrade helt enkelt om Wikimedia kunde göra så.

Vi kontaktade då Wikimedia för att diskutera ett licensavtal av samma typ som vi tecknar med bland annat kommuner. Wikimedia vägrade dock förhandla fram ett avtal.

Om vi inte hade krävt ett avtal med Wikimedia hade det varit svårt fortsätta begära att andra skulle betala. Istället skulle vi vara tvingade att ompröva cirka 100 avtal med andra och kanske också återbetala de ersättningar som avsåg verk som berörs. Då Wikimedia vägrade att diskutera en licenslösning för sitt projekt fanns det därför ingen annan utväg än att få saken prövad i domstol. 

 

Vad händer nu?

Svar: Tack vare Högsta domstolens förtydligande av lagstiftningen och dagens besked från Patent och marknadsdomstolen vet vi nu att våra konstnärer enligt lag har rätt att få betalt när någon vill publicera deras verk i en konstsamling på nätet. Vi hoppas att Wikimedia nu är beredda att föra en dialog med oss om bildlicens. 

2017-07-06

Ideell rätt

Bildupphovsrätt på dina vägnar har lämnat ett tillstånd att använda din bild men användaren har utelämnat ditt namn eller beskurit bilden på ett sätt som du inte sagt okej till. Detta är ett intrång i din ideella rätt.En förutsättning är alltså att Bildupphovsrätt först har medgivit användningen.

Ekonomisk rätt

Du stöter på en trycksak en återgivning på en webbplats i reklam eller liknande och varken du eller Bildupphovsrätt har sagt okej till användningen. Detta är ett intrång i din ekonomiska rätt.

Plagiat

Någon har plagierat ditt konstverk och säljer det i stor skala. Det handlar alltså inte om en förfalskning utan om ett rent plagiat. Detta berör främst brukskonst).

Privatkopieringsersättning syftar till att ge utövande konstnärer och andra skapare kompensation när deras bilder, musik och film med mera kopieras för privat bruk.

 
Trots att upphovsrättslagen ger skaparna rätt att bestämma hur deras verk ska mångfaldigas så får vem som helst (genom ett undantag i lagstiftningen) kopiera bilder för eget bruk eller till sin familj och den närmaste vänkretsen. Privatkopieringsersättning finns för att allmänheten ska kunna fortsätta att kopiera och använda upphovsrättsskyddat material för privat bruk samtidigt som upphovspersonerna kompenseras för det inkomstbortfall som kopieringen innebär. Ersättningen är en viktig del av den totala möjligheten till försörjning för många skapare. 

Det är de företag som säljer eller importerar produkter som kan användas för privatkopiering som ansvarar för att betala privatkopieringsersättning. Exempel på produkter är smartphones och hårddiskar. I Sverige är det upphovsrättsorganisationen Copyswede som administrerar ersättningen. Copyswede har från sina medlemsorganisationer fått uppdraget att förhandla med elektronikbranschen om ersättningens storlek. Bildupphovsrätt betalar ut ersättningen till upphovspersonerna på bildområdet. 

 
Bilder kopieras mer än någonsin och Bildupphovsrätt driver därför på för att privatkopieringsersättningen som fördelas till skapare på bildkonstområdet ska öka. Det kan ske genom att ersättningen breddas så att stillbilder omfattas i alla de former de visas och där privatkopiering av dessa sker, till exempel genom fotokopiering, skanning, avfotografering osv. 

 
Läs mer om privatkopieringsersättning på Copyswede.se