Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.
Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.
Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.
Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.
Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.
Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.
För dagstidningar anger man ett publiceringsdatum i formatet ÅÅÅÅ-MM-DD.
Om en artikel gått både i analog och digital media så anger man det datum där publiceringen gick först.
För tidskrifter anger man en utgåva/nummer och årtal, alltså tex nummer 5 år 2022. Om tidningen inte har ”nummer” utan till exempel månad, så ”översätter man” månaden till en siffra (januari blir 1, juli blir 7 och så vidare”). Om en artikel gått endast på den digitala plattformen så får man välja det nummer/utgåva som ligger närmast.
Tidskrifter som endast finns i digital form anges i datum för den dag då bilden publicerades. Om man inte vet exakt datum får man lägga ett datum som är så korrekt som möjligt.
För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publiceringsdatum för tidning/tidskrift.
Läs mer om digitala publiceringar här.