Juridik

Om en upphovsperson inte är medlem måste du själv få tag i den personen för att be om tillstånd. Om du misslyckas med det har du inte rätt att använda bilden.

Ett foto som föreställer ett konstverk omfattas av flera rättigheter. Dels har fotografen rätt till sitt fotografi, dels har konstnären upphovsrätt till det avbildade konstverket. Det innebär att den som vill publicera fotografiet behöver tillstånd från såväl fotografen som konstnären. Om konstnären är medlem i Bildupphovsrätt utfärdas tillstånd av oss.

Verken finns tillgängliga för allmänheten. Organisationer och företag som vill publicera konstsamlingar på nätet kan göra det för några tusenlappar per år och på så sätt bidra till att konstnärerna kan leva på sitt yrke.

Många bildskapares framtid hänger på att de kan få betalt när deras verk används i den växande digitala miljön. Bildupphovsrätt erbjuder bildlicenser som gör det möjligt att använda verken digitalt utan att det riskerar att utarma bild- och formskaparnas möjligheter till försörjning.

Målet mellan Bildupphovsrätt och Wikimedia handlade aldrig om privatpersoners användning. Bildupphovsrätt kommer inte att kräva ersättning av någon privatperson som delar bilder av konst i t ex sociala medier. Domen fastslår att bildskaparens upphovsrätt gäller på nätet och Bildupphovsrätt anser att det är rimligt att organiserade användare, plattformar som tillgängliggör bilder, ska ta ansvaret och betala för att de använder skyddade verk.

Det beror på hur och i vilken omfattning det andra verket används. Om användningen innefattar exemplarframställning och/eller tillgängliggörande för allmänheten är huvudregeln att tillstånd behövs. 

Huvudregeln vid all användning av foton och bilder som innebär exemplarframställning eller att bilden tillgängliggörs för allmänheten är att tillstånd behövs. Om collaget publiceras kan det alltså vara nödvändigt att inhämta tillstånd. Avgörande är hur pass framträdande de ingående bildelementen är i förhållande till collaget i stort. De enskilda bilderna får inte framträda så att collaget i sin helhet inte framstår som ett nytt och självständigt verk. Det får med andra ord inte vara fråga om en bearbetning av de bilder man använt. För att collaget ska kunna publiceras utan tillstånd krävs att det är att betrakta som ett nytt och självständigt verk som har skapats i fri anslutning till de ingående verken.

Alla förändringar av en bild till exempel beskärningar måste först godkännas av upphovspersonen. Det innebär att om du fått ett tillstånd från Bildupphovsrätt att använda en bild avses användning av bilden i oförändrat skick. Kontakta Bildupphovsrätt om du har behov att göra en förändring så vidareförmedlar vi önskemålet till rättighetshavarna innan tillstånd utfärdas.

Ja. En upphovsperson har en så kallad ideell rätt till sitt verk och den finns kvar även om bilden är såld. Det innebär bland annat att köparen ska se till att ditt namn anges när bilden används. Verket får inte heller ändras utan upphovspersonens godkännande eller göras tillgängligt på ett kränkande sätt. Din ideella rätt kan aldrig säljas eller överlåtas.

Nej, domen handlar inte alls om att förbjuda bilder av offentlig konst. Bildupphovsrätt har sedan länge enkla bildlicenser som gör det möjligt för olika aktörer att publicera kompletta konstsamlingar på nätet, utan att hindras av upphovsrätten. Många ideella aktörer betalar några tusenlappar per år för denna typ av licens och kan därför redan använda och visa massor av bilder på sina webbplatser.  

Upphovsrätten till ett verk är knuten till skaparen av verket och inte den som äger själva verksexemplaret. Det innebär att den som har köpt en tavla inte övertar upphovsrätten, den är kvar hos skaparen, "upphovspersonen".  Ägaren till tavlan har alltså inte rätt att framställa exemplar av den eller tillgängliggöra den för allmänheten utan att först få okej från upphovspersonen (eller Bildupphovsrätt). 

Upphovsrätt gäller till och med utgången av det sjuttionde året efter upphovspersonens dödsår. När upphovspersonen avlider är det hens arvingar eller testamentstagare som övertar rättigheterna. För fotografier som inte är verk är skyddstiden 50 år från att bilden framställdes.

Skyddet för foton och konstverk enligt upphovsrättslagen gäller fullt ut även på internet. Det betyder att om du vill återge bilden behöver du tillstånd från upphovspersonen. Om upphovspersonen är medlem i Bildupphovsrätt får du tillståndet från oss.

Huvudregeln är att tillstånd behövs inför publicering av upphovsrättsligt skyddade konstverk och föremål. Porslinsföremål kan ofta vara utformade på ett sätt (avseende både mönster och form) att de har en tillräcklig estetisk kvalitet vid sidan av funktionen för att skyddas som konstverk enligt upphovsrättslagen. Om det sedan behövs tillstånd för publicering i boken beror på om föremålen är framträdande i bilden eller inte. Om föremålet finns i bakgrunden eller annars ingår som en oväsentlig del i bilden behövs inget tillstånd. Något som kan tala för att det inte är en oväsentlig del av bilden (och att tillstånd därmed krävs) är om föremålen väljs med omsorg för att synas på ett passande sätt i ett visst sammanhang. En individuell prövning får göras i varje enskilt fall.

Du som har fotograferat är visserligen upphovsperson men upphovsrätten delas med arbetsgivaren om du har tagit bilderna i tjänsten för arbetsgivarens räkning. Försäljningen av bilderna kan dessutom i vissa fall strida mot den lojalitetsplikt som du har gentemot arbetsgivaren. Du måste därför kontakta din arbetsgivare och kolla att det är okej för arbetsgivaren innan du försöker sälja bilderna.

Du behöver som huvudregel tillstånd för att visa bilder i en bildpresentation. Bildupphovsrätt kan utfärda tillstånd för sådan användning. I vissa fall är presentationen av bilderna tillåten utan tillstånd. Det gäller för det första om presentationen inte är riktad till allmänheten utan enbart till en sluten krets. Om det är en större sluten krets och föreläsningen anordnas i förvärvssyfte behövs dock tillstånd. För det andra är presentationen tillåten om den görs vid ett tillfälle då framförandet av bilder inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte. För det tredje är presentationen tillåten vid undervisning eller gudstjänst.

Ja! Sveriges samtliga kommuner landsting och regioner har kopieringsavtal för sina skolor. Avtalet ger lärare och elever möjlighet att kopiera och dela copyrightskyddat material (inklusive bilder) digitalt och analogt genom att; ladda ner fota av skanna printa ut kopiera i kopiator använda i digitala presentationer dela på skolans slutna nätverk projicera och visa på skärm och dela ut papperskopior med mera. Liknande avtal finns även för friskolor.

Skolkopieringsavtalet är en överenskommelse mellan Bonus Copyright Access och SKL. Läs mer om det på denna sida. 

Som utställare har du alltid rätt att annonsera en kommande eller pågående utställning genom t.ex en  tidningsannons och då publicera bilder från utställningen i annonsen. Som annonsering räknas också meddelande om utställningen. Den som sedan skriver om utställningen har själv ansvar att klarera SIN användning. 

Konstnären har fått betalt för verket av köparen men upphovsrätten finns kvar hos konstnären. Det är för att konstnären ska kunna få betalt när det sker ytterligare användningar av konsten som inte kunde förutses vid beställningen. Som till exempel att bygga upp databaser tillgängliga för allmänheten. Då får den som skapar databasen betala för sin användning. 

Man ska komma ihåg att de flesta konstnärer och bildskapare lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden.  Bildupphovsrätt betalar årligen ut kring 90 miljoner kronor till tusentals bildskapare vars verk används i olika sammanhang. Det stödet har stor betydelse för konsten i Sverige. 

Upphovspersonen har alltid rätt att få betalt om hens verk ska användas. Tillstånd från Bildupphovsrätt innebär alltid att bildanvändaren betalar en upphovsrättsersättning. Ersättningens storlek beror på användningens omfattning. Läs mer om ersättningar i vår prislista. Pengarna vidareförmedlas av Bildupphovsrätt till upphovspersonen eller dennes rättighetshavare.

Ja om upphovspersonen är medlem (annars krävs att du tar kontakt direkt med upphovspersonen). I vissa fall behöver du inte be om lov dessa undantag har vi samlat här.  

Upphovsrätten till ett verk uppstår automatiskt när ett verk har skapats. En upphovsperson varken behöver eller kan registrera ett verk för att få upphovsrättsskydd. Det är en annan sak att till exempel en konstnär ibland behöver anmäla eller registrera verk för att kunna få en viss typ av ersättning. Exempel på sådana ersättningssystem är Individuell reprografiersättning (IR) och Individuell visningsersättning (IV) som båda hanteras av Bildupphovsrätt.

I enlighet med lag och god sed har upphovspersonen alltid rätt att få sitt namn angivet vid användning av hens verk. Det innebär i princip att namnet ska anges om det inte är helt omöjligt. Om nyttjandet av en bild är baserat på ett tillstånd från Bildupphovsrätt ska namnet anges på följande sätt: © Konstnärens namn/Bildupphovsrätt årtal. 

Enligt upphovsrättslagen krävs tillstånd för att publicera någon annans bilder. Ofta är okunskap orsaken till att du inte fått frågan. Börja med att kontakta de som använder dina bilder och informera om att de behöver ditt tillstånd och att de kan få det genom att vända sig till Bildupphovsrätt (om du är ansluten). Om de inte vill det kan du kräva att bilderna tas bort. Om du inte får gensvar kan du vända dig till vår jurist för bedömning. 

Alla fotografier skyddas av i stort sett motsvarande rättigheter som konstverk. Även om en fotografisk bild inte skulle nå upp till sådan grad av originalitet att den räknas som ett konstnärligt verk har fotografen ändå ett skydd mot exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten. Det innebär att ingen får publicera ett fotografi utan tillstånd från fotografen. Skyddet gäller i 50 år från att bilden framställdes. Om fotot räknas som ett verk gäller den upphovsrättsliga skyddstiden 70 år efter upphovspersonens/fotografens dödsår.

Copyrighttecknet har ingen juridisk effekt i Sverige utan fungerar mest som en upplysning om att respektera upphovsrätten. Det är med andra ord ingen förutsättning för upphovsrättsskydd att tecknet sätts ut. Ett alster får inte heller upphovsrättsskydd bara för att copyrighttecknet finns angivet. Upphovsrätt inträder automatiskt så fort ett verk har skapats. En del upphovspersoner har särskilda villkor för hur copyright ska anges se lista här

Efter att det gått 70 år efter upphovspersonens dödsår är det fritt för vem som helst att framställa exemplar av upphovspersonens verk och att tillgängliggöra dem för allmänheten. Upphovspersonens ideella rättigheter om namnangivelse och förbud mot kränkande användning upphör också.

Creative Commons är ett system för gratislicensiering där upphovspersoner själva ska märka upp hur deras verk får användas av andra. Det finns några saker du som är konstnär behöver tänka igenom innan du använder den typen av licens.

  • En CC-licens gäller för hela upphovsrättsliga skyddstiden (70 år) och kan inte tas tillbaka.
  • Det finns ingen uppföljning eller garanti att licensen följs.
  • Bildupphovsrätt kan inte samla in och betala dig ersättning för de verk du satt CC-licens på ej heller kan vi göra något om du ser att intrång i din upphovsrätt har skett. Det blir därmed svårt att kombinera ett medlemskap i Bildupphovsrätt om du samtidigt använder CC-licenser.

Om en bild ska återanvändas måste du först kontakta upphovspersonen eller Bildupphovsrätt. Upphovspersonen kan ha rätt till ny ersättning vid återanvändning.

Om du upptäcker att någon utelämnat ditt namn rekommenderar vi dig att kontakta den som publicerat bilden. Informera om att du som upphovsperson har rätt att vara namngiven i anslutning till verket. Kanske handlar det om okunskap hos användaren eller osäkerhet kring hur namnangivelse skulle kunna fungera i sammanhanget. Om ni inte kommer överens och du anser att det handlar om ett intrång i din upphovsrätt så kan du om du är medlem och verket har licensierats av Bildupphovsrätt höra av dig till oss för rådgivning. 

Den som använder ett konstverk eller annan bild utan tillstånd kan göra sig skyldig till upphovsrättsintrång. Det innebär bland annat att upphovspersonen kan ha rätt att få betalt i efterhand. Upphovspersonen har alltid rätt att få skälig ersättning för användningen vilket i princip är vad användaren hade fått betala om hen ansökt om tillstånd i förväg. Om upphovspersonen lidit skada till följd av intrånget kan intrångsgöraren också vara skyldig att betala skadestånd.

Domen fastslår att konstnärernas upphovsrätt gäller på nätet och att de har rätt att bli tillfrågade och få betalt när deras verk används, exempelvis av organisationer och företag som vill skapa en digital konstsamling. Många kommuner, museer och konstföreningar med flera söker och får redan i dagsläget tillstånd hos Bildupphovsrätt för detta ändamål och kan därmed visa bilder helt lagligt för några tusenlappar per år.

Wikimedia hade precis som andra aktörer redan gör, kunnat betala för en licens. Men Wikimedia har tyvärr vägrat av principiella skäl. 

För att undvika vissa praktiska problem med ersättningsordningen har man satt ett minimipris.

Lagen säger: Upphovsmannen har inte rätt till ersättning om försäljningspriset exklusive mervärdesskatt inte överstiger 1/20 (dvs 5%) av prisbasbeloppet enligt lagen (162:381) om allmän försäkring.

Det innebär alltså att endast försäljningar för belopp högre än minimipriset ger rätt till ersättning.

Prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (2 kap. 6 och 7 §§) har för år 2021 beräknats till 47 600 kronor.

Det innebär att minimipriset för 2021 blev 2 380 kronor.

Bakgrunden till stämningen är att en kommun kontaktade oss 2013 och berättade att Wikimedia begärt ut information om kommunens samlade bestånd av konstverk inför skapandet av en omfattande konstdatabas. Kommunen – som själva har ett licensavtal med Bildupphovsrätt och betalar för sin konstanvändning – undrade helt enkelt om Wikimedia kunde göra så.

Vi kontaktade då Wikimedia för att diskutera ett licensavtal av samma typ som vi tecknar med bland annat kommuner. Wikimedia vägrade dock förhandla fram ett avtal.

Om vi inte hade krävt ett avtal med Wikimedia hade det varit svårt fortsätta begära att andra skulle betala. Istället skulle vi vara tvingade att ompröva cirka 100 avtal med andra och kanske också återbetala de ersättningar som avsåg verk som berörs. Då Wikimedia vägrade att diskutera en licenslösning för sitt projekt fanns det därför ingen annan utväg än att få saken prövad i domstol. 

Det kan vara en teckning, illustration eller ett fotografi. Det kan också vara ett fotografi av ett annat skyddat verk t ex en skulptur eller målning. Ett verk är ett konstnärligt alster som har upphovsrättsligt skydd. Skyddet uppstår om alstret har en viss grad av originalitet ”verkshöjd”. Allmänt gäller att kraven på verkshöjd och därmed upphovsrättsskydd är lågt satta. Vår rekommendation är att alltid be om tillstånd att använda bilden.