Ersättning för kopiering som sker i skolor och på arbetsplatser
Individuell reprografiersättning
Sista anmälningsdag 31 mars
Här finns information om hur du registrerar uppgifter för IR
Fotografer, grafiska formgivare, illustratörer, konsthantverkare och konstnärer som har bilder i böcker (gäller även e-böcker), tidningar och tidskrifter (även digitala), utgivna för den svenska marknaden kan ansöka om IR, individuell reprografiersättning.
Nej, du behöver inte vara medlem i Bildupphovsrätt eller någon annan organisation för att söka IR.
Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.
Så kallad infographics omfattas av IR och numera även viss typ av grafisk formgivning.
Du kan ansöka om IR för bilder i böcker (både analoga och digitala). Numera omfattas alltså även e-böcker (dock inte ljudböcker).
En bok har ett ISBN-nummer och kan exempelvis vara inbunden i pocketformat i kartonnage häftad eller ha ringpärmar.
Seriealbum, nothäften, avhandlingar och statens offentliga utredningar (SOU) omfattas också av IR.
För böcker utgivna på eget förlag, eller via print-on-demand, gäller förutom ISBN-nummer, att boken har en dokumenterad spridning om minst 300 exemplar.
Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.
Även bilder i recensioner samt så kallad infographics omfattas av IR.
Du kan ansöka om IR för tidningar och tidskrifter, nyhetssajter och webbmagasin förutsatt att de:
- Har utgivningsbevis från PRV
- Har regelbunden utgivning (dagstidningar ska komma ut med minst 1 nummer i veckan, tidskrifter ska komma ut med minst 4 nummer per år)
- Nyhetssajter och webbtidningar ska ha en ansvarig utgivare och utgivningsbevis från Mediemyndigheten.
Läs mer om hur du anmäler en tidning för IR under Saknar du en tidning på Mina sidor.
| Affischer/planscher | Kopieringsunderlag, arbetsböcker, övningsböcker (Även bok om syftet med utgivningen är att kopieras ur) |
| Almanackor | Ljudböcker |
| Bildbanker | Lärarhandledningar, varken digitala och analoga. |
| Bloggar (undantag gäller redaktionella bloggar kopplade till etablerad tidning/tidskrift) | Nyhetsbrev |
| Broschyrer, promotion- och informationsmaterial (även om ISBN-nummer finns) | Print-on-demand/egen utgivning som inte har spridning av minst 300 tryckta/nedladdade exemplar. |
| Bruksanvisningar och manualer | Reklam |
| CD, DVD, USB etc | Sociala medier |
| Diagram och tabeller * | Spel, spelkort |
| Eget utgivet promotionsmaterial (gäller till exempel Illustratörscentrums katalog) | Vykort och lösa blad (även om ISBN finns) |
| Handskrivna texter * | Webbplatser (undantaget etablerade tidningar/tidskrifter) |
| Kartor * | Årsredovisningar och verksamhetsberättelser |
Ingen ersättning utgår för material som inte omfattas av vid varje tillfälle gällande kopieringsavtal.
* Betraktas som litterära verk enligt upphovsrättslagen
Pengar från Bonus kopieringsavtal
Pengarna som fördelas kommer från de kopieringsavtal som Bonus Copyright Access tecknar med till exempel skolor och arbetsplatser och som innebär att de får använda bilder fritt i undervisning.
Sista anmälningsdag är 31 mars varje år
Just nu kan du söka IR för bilder i tidningar med publiceringsår 2024 och i böcker publicerade under åren 2020 – 2024.
Sista anmälningsdag är 31 mars 2025.
I november varje år får du besked om den ansökan som du skickade in vintern innan. Utbetalningen görs i samband med detta.
Vi påminner!
Om vi har en korrekt e-postadress i vårt register kommer du att få en påminnelse fyra veckor (3 mars) och en vecka (24 mars) innan sista anmälningsdag 31 mars.
Du anmäler dina verk på Mina sidor med hjälp av BankID
Bilder i böcker
IR kan ges för bilder i böcker utgivna under de fem föregående kalenderåren.
Bilder i digitala böcker
Nu kan du även söka IR för digitala böcker, så kallade e-böcker. E-böcker ska vara utgivna under ett separat ISBN-nummer.
Ljudböcker omfattas inte av IR.
Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.
Så kallad infographics omfattas av IR och numera även viss typ av grafisk formgivning.
Du kan ansöka om IR för bilder i böcker (både analoga och digitala). Numera omfattas alltså även e-böcker (dock inte ljudböcker).
En bok har ett ISBN-nummer och kan exempelvis vara inbunden i pocketformat i kartonnage häftad eller ha ringpärmar.
Seriealbum, nothäften, avhandlingar och statens offentliga utredningar (SOU) omfattas också av IR.
För böcker utgivna på eget förlag, eller via print-on-demand, gäller förutom ISBN-nummer, att boken har en dokumenterad spridning om minst 300 exemplar.
Varje utgåva ska ha ett unikt ISBN-nummer; En tryckt bok och en e-bok ska ha var sitt ISBN (gäller även för tex pocketutgåvan). Du kan söka IR för varje unikt ISBN-nummer förutsatt att boken är utgiven under de senaste 5 åren.
Broschyrer omfattas inte av IR, även om ISBN-nummer finns. För att klassas som bok inom IR-systemet ska boken, utöver att den ska ha ISBN-nummer, vara minst 49 sidor* eller ha minst 10 000 ord*. Boken ska också ha en författare eller ansvarig utgivare.
Särskilda regler gäller för egenutgivna böcker och för böcker utgivna via print-on-demand/nedladdningstjänster.
* Undantag gäller för bilderböcker för små barn, där bokens sidantal tillåts understiga 49 sidor.
På Mina sidor väljer du förlaget, som givit ut boken du haft publiceringar i, ur en rullgardinsmeny.
Kontakta ir@bildupphovsratt.se om förlaget du söker inte finns i listan.
Inkludera gärna titel och ISBN-nummer på boken som du vill lägga till, så går handläggningen oftast lite fortare.
Spara aldrig en bok med fel förlagsuppgifter!
Ja, en bok måste ha ett ISBN-nummer för att vara berättigad till IR.
Varje gång en bild är återgiven i eller på omslaget av en bok/tidning räknas det som 1 bild, även om det är samma bild som återkommer.
Ett uppslag över två sidor räknas som 1 bild. I ett seriealbum räknas varje ruta som 1 bild. I en flora räknas varje blomma som 1 bild (om de inte har en gemensam bakgrund i såna fall räknas de som 1 bild).
Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.
För närvarande ersätts högst 50 bilder per bok.
Bilder i tidningar
Du kan ansöka om IR för bilder i dagspress samt i tidskrifter som kommer ut på svenska förlag avsedda för den svenska marknaden. Även publiceringar på nyhetssajter och webbmagasin omfattas.
Bilder i dagspress
Du kan ansöka om IR för bilder i dagstidningar om tidningen har en ansvarig utgivare och utgivningsbevis från PRV .
För dagstidningar gäller också att de ska ha ”till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden" .
Bilder i tidskrifter Nyhetssajter och webmagasin
För nyhetssajter och webbmagasin gäller - utöver reglerna för dagstidningar respektive tidskrifter, att de ska ha utgivningsbevis från Mediemyndigheten.
Du kan ansöka om IR för bilder i tidskrifter om tidskriften har en ansvarig utgivare och utgivningsbevis från PRVeller kommer ut med minst 4 nummer per år.
Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.
Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.
Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.
Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.
Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.
Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.
Observera: Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.
Läs mer om digitala publiceringar här.
För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publiceringsdatum för tidning/tidskrift.
En bok (inklusive e-böcker) ger ersättning de fem första åren efter utgivningsåret. Om boken ges ut igen och får ett nytt ISBN-nummer, eller om det finns flera olika utgåvor av en och samma bok, men med olika ISBN-nummer så kan man söka för samtliga dessa. Däremot tillåter inte rena nytryck (samma ISBN-nummer) förlängd ersättning.
För att få full ersättning för en bild i en bok måste du anmäla den senast den 31 mars året efter publiceringen.
Bilder i tidningar ger bara ersättning en gång. Du måste alltså se till att rapportera in dessa bilder direkt när kalenderåret är slut för att få möjlighet att få IR för dem. Detta gäller även digitala publiceringar, både de som är rena nättidningar och de som förekommer både i analog och digital form.
För att få ersättning för bilder publicerade ett visst år måste du anmäla dessa senast den 31 mars året efter.
Publiceringar av bilder på ”webbplatser med nyheter och annat dagstidningsliknande innehåll”, som alltså inte har någon tryckt upplaga, kan numera också anmälas för IR.
Samma grundkriterier gäller för digitala tidningar som för övriga tidningar i IR-systemet, med det tillägget att en digital tidning ska ha en ansvarig utgivare samt ett utgivningsbevis från Mediemyndigheten.
För nyhetssajter gäller samma regler som för dagstidningar och för webbmagasin (med utgivningsbevis) motsvarande som för tidskrifter.
Bilder i digitala böcker
Ljudböcker omfattas inte av IR
Varje utgåva ska ha ett unikt ISBN-nummer; En tryckt bok och en e-bok ska ha var sitt ISBN (gäller även för tex pocketutgåvan). Du kan söka IR för varje unikt ISBN-nummer förutsatt att boken är utgiven under de senaste 5 åren.
Broschyrer omfattas inte av IR, även om ISBN-nummer finns. För att klassas som bok inom IR-systemet ska boken, utöver att den ska ha ISBN-nummer, vara minst 49 sidor* eller ha minst 10 000 ord*. Boken ska också ha en författare eller ansvarig utgivare.
Särskilda regler gäller för egenutgivna böcker och för böcker utgivna via print-on-demand/nedladdningstjänster.
* Undantag gäller för bilderböcker för små barn, där bokens sidantal tillåts understiga 49 sidor.
Varje gång en bild är återgiven i eller på omslaget av en bok/tidning räknas det som 1 bild, även om det är samma bild som återkommer.
Ett uppslag över två sidor räknas som 1 bild. I ett seriealbum räknas varje ruta som 1 bild. I en flora räknas varje blomma som 1 bild (om de inte har en gemensam bakgrund i såna fall räknas de som 1 bild).
Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.
För närvarande ersätts högst 50 bilder per bok.
För digitala användningar i tidningar gäller särskilda regler
En publicering i en dagstidning och en samtidig uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering. Du kan även få ersättning om bilden endast är använd på tidningens nätutgåva.
Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.
Samma princip gäller en tidskrift som har flera publiceringsplattformar.
Publiceringar av bilder på ”webbplatser med nyheter och annat dagstidningsliknande innehåll”, som alltså inte har någon tryckt upplaga, kan numera också anmälas för IR.
Samma grundkriterier gäller för digitala tidningar som för övriga tidningar i IR-systemet, med det tillägget att en digital tidning ska ha en ansvarig utgivare samt ett utgivningsbevis från Mediemyndigheten.
För nyhetssajter gäller samma regler som för dagstidningar och för webbmagasin (med utgivningsbevis) motsvarande som för tidskrifter.
Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.
Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.
Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.
Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.
Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.
Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.
Observera: Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.
Läs mer om digitala publiceringar här.
För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publiceringsdatum för tidning/tidskrift.
Tyvärr omfattas inte utsändande företag som SVT, TV4 eller Sveriges radio.
Deras webbsidor klassas inte som självständiga nyhetssajter utan som ett komplement till kärnverksamheten.
Så här räknar du bilder i tidningar som går på flera plattformar
Samma bild i papperstidningen och på nyhetssajten räknas som en publicering
Generellt har beslutats att en publicering i en dagstidning och en samtidig uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering. Detta gäller även tidskrifter och deras webbversioner.
(Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.)
Regeln ovan utgår ifrån att uppladdningen till webbsidan görs simultant med att den tryckta tidningen går ut till läsaren, vilket i princip aldrig är fallet. I bästa fall laddas en artikel laddas upp på kvällen och finns att läsa i den tryckta dagstidningen nästa morgon, men redan där blir det två olika datum. Många tidningar publicerar också sina artiklar flera dagar innan den syns i den tryckta papperstidningen.
Det alltså finns ingen exakt tidsgräns för samma artikel på digital och analog utgåva, men de flesta fall som i praktiken finns i IR-sammanhang klassas som en och samma användning.
Exempel DN
En publicering i DN:s papperstidning gav tidigare 1 poäng. Från och med nu omfattas DN:s papperstidning och pdf-version och dn.se, men publiceringen ger fortfarande bara 1 poäng, om det är samma bild, i samma artikel överallt och bilderna är publicerade vid samma tillfälle.
Om fotografen har ytterligare bilder utlagda endast på dn.se kan dessa också anmälas och få 1 poäng per bild/utläggningsdatum.
Om fotografiet används igen en annan dag, anmäls det igen med ett nytt användningsdatum – och får då 1 ny poäng.
Vem kan få ersättning?
Alla bildskapare
Fotografer, illustratörer, konsthantverkare och konstnärer som har bilder i böcker, tidningar och tidskrifter, utgivna för den svenska marknaden, samt har bilder på vissa internetplatser kan ansöka om IR.
Ersättningssystemet är öppet för alla bildupphovspersoner oavsett om de tillhör en organisation eller inte.
Efterlevande till upphovspersoner
Även efterlevande som ärvt upphovsrätten efter en upphovsman har rätt till ersättning.
Förvärvade rättigheter
Den som förvärvat en upphovspersons bildsamling inkluderande de rättigheter som genererar IR kan erhålla ersättning.
Kontakta Bildupphovsrätt om du har förvärvat en upphovspersons bildsamling så berättar vi vilka kriterier som måste uppfyllas.
Utgivare kan inte söka IR.
FAQ: Vanliga frågor om IR
Alla frågor och svar om IR
Vi har samlat ihop alla frågor och svar om IR på en enda sida.
IR fördelas och betalas ut i slutet av november. I samband med utbetalningen kommer du att få ett epostmeddelande som ber dig att logga in på Mina sidor där du kan se en sammanställning av ersättningen.
Om du inte har BankID eller om du har kontaktat Bildupphovsrätt och bett om det, så får du sammanställningen med vanlig post.
Glöm inte att meddela Bildupphovsrätt om dina kontouppgifter ändras. Enklast är om du loggar in på Mina sidor och gör ändringen där, du kan också kontakta kansliet.
Pengarna för IR-ersättningen kommer från skolor och högskolor, samt arbetsplatser som betalar en årlig avgift till Bonus Copyright Access för att få använda bilder fritt i undervisningen ur bland annat läromedel och andra böcker tidningar och tidskrifter, men också vissa publiceringar på internet.
Många tror att det är ens uppdragsgivare som betalar ersättningen och vill därför inte söka IR, men så är det alltså inte.
Här förklararar Bonus Copyright Access VD Nina Wandensjö lite mer om bakgrunden till IR.
Rapporterar du bild i dagspress måste du ange om fotografierna/bilderna är tagna/gjorda/levererade som anställd på tidningen eller som frilans.
Begreppet är inte helt heltäckande, i viss mån får man tänka; anställd (hos den som publicerar bilden) eller inte.
Om inte = frilans.
Skälet till att vi behöver denna information är att ersättningen fördelas från två olika fördelningspotter.
Retroaktiv ersättning betalas endast ut om det är Bildupphovsrätt som orsakat felet och då endast för föregående år.
I samband med utbetalningen får du en rapport över vilka bilder som är med i fördelningen och vilken ersättning du har erhållit. Kontrollera rapporten och hör av dig till kansliet om du anser att uppgifterna är felaktiga.
Alla fel ska anmälas skriftligt till Bildupphovsrätt antingen via e-post eller brev. Om inga förändringar/ rättelser kommer in till Bildupphovsrätt före nästa års fördelning betraktas uppgifterna som godkända av dig och ingen ny ansökan behöver göras.
Det finns ett belopp reserverat om Bildupphovsrätt gör fel vid inmatningar eller misstag i bedömningen av en ansökan. Inga andra fel och misstag täcks av reservationen.
Du registrerar dina uppgifter via Bildupphovsrätts Mina sidor (du hittar även länken bland menyerna till höger allra högst upp på den här sidan).
På Mina sidor kan du även se de uppgifter du anmält tidigare år och de utbetalningar som du fått.
Nej, du ska bara anmäla IR en gång per publicering.
Bilder i en bok måste anmälas inom 5 år från och med bokens utgivningsår, men publiceringar i tidningar och tidskrifter ger bara ersättning året efter publicering.
Du skickar bara in det som du inte redan har anmält.
Du kan tyvärr inte rätta tidigare inskickade uppgifter på Mina sidor.
Rättelser skickas via epostmeddelande till ir [@] bildupphovsratt.se (det går också bra att skicka vanligt brev). Skriv Rättelse i ämnesraden och förklara vilken uppgift som är felaktig så hjälper vi dig att rätta informationen.
Ange ditt födelsedatum och fullständiga namn så återkommer så snart vi kan.
En bok (inklusive e-böcker) ger ersättning de fem första åren efter utgivningsåret. Om boken ges ut igen och får ett nytt ISBN-nummer, eller om det finns flera olika utgåvor av en och samma bok, men med olika ISBN-nummer så kan man söka för samtliga dessa. Däremot tillåter inte rena nytryck (samma ISBN-nummer) förlängd ersättning.
För att få full ersättning för en bild i en bok måste du anmäla den senast den 31 mars året efter publiceringen.
Bilder i tidningar ger bara ersättning en gång. Du måste alltså se till att rapportera in dessa bilder direkt när kalenderåret är slut för att få möjlighet att få IR för dem. Detta gäller även digitala publiceringar, både de som är rena nättidningar och de som förekommer både i analog och digital form.
För att få ersättning för bilder publicerade ett visst år måste du anmäla dessa senast den 31 mars året efter.
IR för viss grafisk formgivning
Från och med 2023 kan IR sökas för viss grafisk formgivning.
Du kan söka IR är du är grafisk formgivare till bokformgivning, samt för specialutgåvor av tidningar där formen har ett eget uttryck som avsevärt frångår tidningens normala layout och uttryck.
Det personliga uttrycket ska vara synligt
För att kunna söka IR för grafisk formgivning så ska formen, förutom att vara upphovspersonens egna skapelse, vittna om den grafiska formgivarens egna fria och kreativa val. Det personliga uttrycket ska vara synligt.
Form som är skapad utifrån satta mallar (eller där formen avgörs av tekniska förutsättningar) som inte lämnar utrymme för kreativ frihet, uppnår inte den nivå av originalitet som krävs för att omfattas av upphovsrätt. Det går därför inte att söka IR för sådan form.
Du måste alltså själv vara upphovsperson till formen – gärna angiven som grafisk formgivare eller art director i kolofonen. En så kallad ”originalare” kan inte söka IR för grafisk formgivning.
Denna typ av grafisk form kan du söka IR för
- Bokformgivning där ditt personliga uttryck är synligt.
- Specialutgåvor av tidningar där formen har ett eget uttryck som avsevärt frångår tidningens normala layout och uttryck.
- Så kallad infografik omfattas sedan tidigare av IR och anmäls, precis som tidigare, på Mina sidor.
Så här söker du IR för grafisk form
Just nu kan du söka för grafisk formgivning i böcker publicerade under 2020 – 2024. IR kan också sökas för viss grafisk formgivning i tidningar (se exakta förutsättningar ovan) för tidningar publicerade under 2024.
IR för grafisk form anmäls på Mina sidor
Du söker IR för grafisk formgivning genom att kryssa i en särskild ruta när du anmäler boken på Bildupphovsrätts Mina sidor.
Du kan komma att bli uppmanad att inkomma med kopior av den formgivning du söker IR för, men skicka inga bilagor förrän vi kontaktar dig.
Vanliga frågor om IR och grafisk formgivning
Endast den som är upphovsperson till formgivning där det personliga uttrycket är synligt kan söka IR. Formen ska vittna om den grafiska formgivarens egna fria och kreativa val.
Du måste alltså själv vara upphovsperson till formen – gärna angiven som grafisk formgivare eller art director i kolofonen. En så kallad ”originalare” kan inte söka IR för grafisk formgivning.
Du kan söka IR för följande:
- Bokformgivning där ditt personliga uttryck är synligt
- Specialutgåvor av tidningar där formen har ett eget uttryck som avsevärt frångår tidningens normala layout och uttryck.