Frågor och svar om IR
Här har vi samlat alla vanliga frågor som brukar komma in om IR.
För att du ska hitta lättare har vi delat upp dem i grupper.
Att registrera publicerade bilder för IR
Vem kan söka IR?
Fotografer, grafiska formgivare, illustratörer, konsthantverkare och konstnärer som har bilder i böcker (gäller även e-böcker), tidningar och tidskrifter (även digitala), utgivna för den svenska marknaden kan ansöka om IR, individuell reprografiersättning. Ersättningssystemet är öppet för alla bildupphovspersoner oavsett om de tillhör en organisation eller inte.
Även efterlevande som ärvt upphovsrätten efter en upphovsman har rätt till ersättning. Kontakta Bildupphovsrätt om detta gäller dig så berättar vi hur du ska gå tillväga.
Den som förvärvat en upphovspersons bildsamling inkluderande de rättigheter som genererar IR kan erhålla ersättning. Kontakta Bildupphovsrätt om du har förvärvat en upphovspersons bildsamling så berättar vi vilka kriterier som måste uppfyllas.
Utgivare kan inte söka IR.
Nej, du behöver inte vara medlem i Bildupphovsrätt eller någon annan organisation för att söka IR.
Nej, du ska bara anmäla IR en gång per publicering.
Bilder i en bok måste anmälas inom 5 år från och med bokens utgivningsår, men publiceringar i tidningar och tidskrifter ger bara ersättning året efter publicering.
Du skickar bara in det som du inte redan har anmält.
Hur gör man när man söker IR?
Du registrerar dina uppgifter via Bildupphovsrätts Mina sidor (du hittar även länken bland menyerna till höger allra högst upp på den här sidan).
På Mina sidor kan du även se de uppgifter du anmält tidigare år och de utbetalningar som du fått.
Bildupphovsrätt använder säker inloggning med BankID för att skydda din identitet och dina kontouppgifter.
Eftersom det varje år rapporteras in tusentals publiceringar så minskar risken avsevärt för att felaktiga uppgifter matas in om varje upphovsperson själv registrerar uppgifterna.
Kontakta ir [snabel-a] bildupphovsratt.se om du av någon anledning inte kan använda Mina sidor (du kanske saknar dator eller BankID).
Tänk på att vara ute i god tid innan sista anmälningsdag.
Praktiska frågor
Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.
Så kallad infographics omfattas av IR och numera även viss typ av grafisk formgivning.
Du kan ansöka om IR för bilder i böcker (både analoga och digitala). Numera omfattas alltså även e-böcker (dock inte ljudböcker).
En bok har ett ISBN-nummer och kan exempelvis vara inbunden i pocketformat i kartonnage häftad eller ha ringpärmar.
Seriealbum, nothäften, avhandlingar och statens offentliga utredningar (SOU) omfattas också av IR.
För böcker utgivna på eget förlag, eller via print-on-demand, gäller förutom ISBN-nummer, att boken har en dokumenterad spridning om minst 300 exemplar.
Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.
Även bilder i recensioner samt så kallad infographics omfattas av IR.
Du kan ansöka om IR för tidningar och tidskrifter, nyhetssajter och webbmagasin förutsatt att de:
- Har utgivningsbevis från PRV
- Har regelbunden utgivning (dagstidningar ska komma ut med minst 1 nummer i veckan, tidskrifter ska komma ut med minst 4 nummer per år)
- Nyhetssajter och webbtidningar ska ha en ansvarig utgivare och utgivningsbevis från Mediemyndigheten.
Läs mer om hur du anmäler en tidning för IR under Saknar du en tidning på Mina sidor.
Har du egna exemplar av böcker som du har bilder i så hittar du de flesta uppgifterna du behöver i bokens kolofon. Annars kan du till exempel titta bland de underlag och redovisningar som har gett dig ersättning under åren eller kontakta din uppdragsgivare.
Om du saknar information om en bok som du finns utgiven i så kan du söka i Kungliga bibliotekets databas Libris. Där kan du söka både på titel och på ISBN-nummer och få fram information om till exempel utgivningsår, förlag och författare.
En bok (inklusive e-böcker) ger ersättning de fem första åren efter utgivningsåret. Om boken ges ut igen och får ett nytt ISBN-nummer, eller om det finns flera olika utgåvor av en och samma bok, men med olika ISBN-nummer så kan man söka för samtliga dessa. Däremot tillåter inte rena nytryck (samma ISBN-nummer) förlängd ersättning.
För att få full ersättning för en bild i en bok måste du anmäla den senast den 31 mars året efter publiceringen.
Bilder i tidningar ger bara ersättning en gång. Du måste alltså se till att rapportera in dessa bilder direkt när kalenderåret är slut för att få möjlighet att få IR för dem. Detta gäller även digitala publiceringar, både de som är rena nättidningar och de som förekommer både i analog och digital form.
För att få ersättning för bilder publicerade ett visst år måste du anmäla dessa senast den 31 mars året efter.
Datum och perioder
| Sista ansökningsdatum | 31 mars 2024 |
|---|---|
| Gäller böcker med utgivningsår | 2019 - 2023 |
| Gäller tidningar/tidskrifter med publiceringsdatum | 2023 |
| Utbetalning av IR | nov/dec 2024 |
Just nu (fram till 31 mars 2023) kan du anmäla IR för tidningar (även online) med publiceringsår 2022, samt böcker (inklusive e-böcker) med publiceringsår 2018 - 2022.
Från och med 1 januari 2023 kan du även anmäla publiceringar med utgivningsår 2023. Dessa kommer dock inte att ge någon ersättning förrän hösten 2024.
Jag har firma
Har du företag fyller du i organisationsnummer och företagsnamn.
Om du är registrerad för mervärdesskatt fyller du i ditt momsregistreringsnummer.
Om du har företag och är registrerad för mervärdesskatt i ett annat EU-land än Sverige fyller du i ditt VAT-nummer.
Skillnad på Annan bild och Fotografi
Inom IR så skiljer vi på Fotografi och Annan bild. Skälet är de olika potter som ska fördelas inom IR.
- Fotografi är ett fotografi.
- Annan bild är allt annat än fotografi.
Du får bara söka en typ av ersättning per bild
Du får bara söka IR för bilder som du själv är upphovsperson till. Antingen en teckning, en oljemålning, ett konsthantverk, en skulptur eller någon annan form av bildkonst. Denna typ kallas alltså för ”Annan bild”. Dessutom kan du söka IR för fotografi som är en egen kategori.
Om du själv har tagit ett foto av ditt egna verk så måste du välja om du vill söka IR foto eller IR Annan bild, du får inte söka två ersättningar för samma bild.
Rättelser och samarbeten
Du kan tyvärr inte rätta tidigare inskickade uppgifter på Mina sidor.
Rättelser skickas via epostmeddelande till ir [@] bildupphovsratt.se (det går också bra att skicka vanligt brev). Skriv Rättelse i ämnesraden och förklara vilken uppgift som är felaktig så hjälper vi dig att rätta informationen.
Ange ditt födelsedatum och fullständiga namn så återkommer så snart vi kan.
För böcker
Om det är färre bilder än 50 i boken så delar ni antalet bilder per upphovsperson och anger den siffran.
Om antalet bilder i boken överstiger 50 så delar ni 50 med antalet upphovspersoner och anger den siffran.
För tidningar/tidskrifter
Om det är färre bilder än 10 per tidningsutgåva så delar ni antalet bilder per upphovsperson och anger den siffran.
Om antalet bilder i tidningen överstiger 10 så delar ni 10 med antalet upphovspersoner och anger den siffran.
Detta omfattas inte
Detta kan du inte registrera för IR
| Affischer/planscher | Kopieringsunderlag, arbetsböcker, övningsböcker (Även bok om syftet med utgivningen är att kopieras ur) |
| Almanackor | Ljudböcker |
| Bildbanker | Lärarhandledningar, varken digitala och analoga. |
| Bloggar (undantag gäller redaktionella bloggar kopplade till etablerad tidning/tidskrift) | Nyhetsbrev |
| Broschyrer, promotion- och informationsmaterial (även om ISBN-nummer finns) | Print-on-demand/egen utgivning som inte har spridning av minst 300 tryckta/nedladdade exemplar. |
| Bruksanvisningar och manualer | Reklam |
| CD, DVD, USB etc | Sociala medier |
| Diagram och tabeller * | Spel, spelkort |
| Eget utgivet promotionsmaterial (gäller till exempel Illustratörscentrums katalog) | Vykort och lösa blad (även om ISBN finns) |
| Handskrivna texter * | Webbplatser (undantaget etablerade tidningar/tidskrifter) |
| Kartor * | Årsredovisningar och verksamhetsberättelser |
Ingen ersättning utgår för material som inte omfattas av vid varje tillfälle gällande kopieringsavtal.
* Betraktas som litterära verk enligt upphovsrättslagen
Du kan inte anmäla bilder i lärarhandledningar för IR. Dessa är framtagna för den enskilde läraren och inte för undervisningen i sig, så kopieringsbenägenheten för undervisning är minimal.
IR-ersättningen är avsedd att kompensera upphovspersoner och rättighetshavare för den kopiering som sker ute på skolorna av befintliga verk.
När syftet med utgivningen av ett verk är kopiering så utgår inte IR-ersättning. Den ekonomiska kompensationen för nyttjandet i skolan anses då ha utgått redan vid uppdrags-/licenstillfället. Det innebär att inte heller så kallade kopieringsunderlag omfattas av IR.
redovisning i klump godkänns inte
För att anmäla bilder i tidningar krävs att man anger korrekt publiceringsdatum för dagstidningar och nummer/utgåva för tidskrifter. Många undrar varför man inte kan redovisa bilderna klumpvis per tidningstitel eller mediahus.
Skälet till detta är att rapporteringen ska vara möjlig att kontrollera genom stickprov. Att redovisa klumpvis innebär att bilderna blir helt anonyma och det blir svårare att se när någon oavsiktligt eller med uppsåt fört in felaktiga uppgifter i systemet.
Ytterligare ett skäl är att eftersom IR-systemet har en begränsning som gör att du bara får ersättning för max 10 bilder per tidningstitel och publiceringsdatum. Det innebär att du får lägre ersättning om du anmäler alla bilder på ett enda datum än om du anmäler bilderna på det datum då publiceringen gjordes.
Lineart och färgläggning, animationer och rörlig bild
Du som gjort linjeteckningar, hjälpt till vid färgläggning eller liknande kan tyvärr inte söka IR för dessa verk.
Den typen av arbete är inte – även om det naturligtvis är hantverksmässigt skickligt gjort – upphovsrättsligt skyddat på ett sånt sätt som krävs för IR.
Rörlig bild omfattas inte av IR
Bonus avtal omfattar inte rörlig bild och därför kan du inte heller söka IR för rörlig bild.
Frågor om bilder i böcker
ISBN-nummer
Ja, en bok måste ha ett ISBN-nummer för att vara berättigad till IR.
Ibland ges flera böcker ut tillsammans under ett enda ISBN-nummer. Det kan till exempel vara små barnböcker (så kallade Pixi-böcker) eller läromedel som ges ut som ”ett paket”.
Dessa ska rapporteras som om det vore en enda bok och du anger ”paketnamnet”, ISBN-numret och det totala antal bilder du har i samlingen.
Varje utgåva ska ha ett unikt ISBN-nummer; En tryckt bok och en e-bok ska ha var sitt ISBN (gäller även för tex pocketutgåvan).
Du kan söka IR för varje unikt ISBN-nummer.
Kungliga biblioteket skriver på sin hemsida: Den tryckta boken och e-boken behöver olika ISBN. Om e-boken kommer att ges ut i olika format och med olika rättigheter behöver du använda olika ISBN för dessa.
Ett förlag saknas i listan på Mina sidor
På Mina sidor väljer du förlaget, som givit ut boken du haft publiceringar i, ur en rullgardinsmeny.
Kontakta ir@bildupphovsratt.se om förlaget du söker inte finns i listan.
Inkludera gärna titel och ISBN-nummer på boken som du vill lägga till, så går handläggningen oftast lite fortare.
Spara aldrig en bok med fel förlagsuppgifter!
Bakgrunden till IR
Pengarna som fördelas kommer från de kopieringsavtal som Bonus Copyright Access tecknar med till exempel skolor och arbetsplatser och som innebär att de får använda bilder fritt i undervisning.
De som har rätt till IR-ersättning är de, vars verk har spritts så pass mycket att det är sannolikt att verket kan ha kopierats. Vid upplagor under 300 exemplar bedöms den sannolikheten som för liten för att ge ersättning.
Granskning av förlag
Sedan 2017 är det ett lagkrav genom Lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt på så kallade ”kollektiva förvaltningsorganisationer” att vi granskar anmälda uppgifter, för att inte råka ut för bedragare.
Bildupphovsrätt måste kontrollera varje nytt förlag för att inte någon ska kunna rapportera in uppgifter och få ut ersättning som de inte har rätt till.
Det är numera lätt att ”göra en proffsig hemsida” och ge ut väldigt avancerade och välgjorda böcker via print-on-demand-tjänster och det har tyvärr förekommit de som gör fotoböcker med print-on-demand med några få exemplar och som sedan ”hämtat ut” IR-ersättning som en del i finansieringen av dessa böcker.
Inför fördelningsåret 2021 tog därför Bildupphovsrätts styrelse (med representanter för Svenska tecknare, Konstnärernas riksorganisation, Svenska konstnärsförbundet, Svenska fotografers förbund, BLF_fotograferna samt Journalistförbundet) beslutet att man inte längre ska tillåta böcker utgivna på eget förlag, eller via så kallad print-on-demand, om den sökande inte kan styrka att boken har spritts i minst 300 exemplar. (Böcker som ligger inne i systemet från tidigare år undantas från regeln.)
Det handlar alltså inte om att Bildupphovsrätt ifrågasätter ett förlags verksamhet utan att vi måste leva upp till de regler vi har att följa för att fördela de över 30 miljoner kronor som IR tilldelats.
Förlag med liten bokutgivning eller utgivning med små upplagor, samt förlag där förläggaren själv skriver och/eller översätter böckerna– kanske endast ger ut sina egna böcker – är sådana som normalt inte hamnar i den förlags-lista som finns på Mina sidor. I stället väljer Bildupphovsrätt då att granska varje titel för sig.
Detsamma gäller till exempel hembygdsföreningar.
Läs om vilka kompletterande uppgifter Bildupphovsrätt efterfrågar för böcker utgivna på eget förlag/ print-on-demand eller förlag med liten utgivning.
Senast den 15 april 2022 måste vi ha dokumentationen som styrker utgivning om minst 300 exemplar för att boken ska komma med i höstens fördelning.
Egen utgivning och print-on-demand
Nedanstående instruktioner gäller för de böcker som Bildupphovsrätt godkänner titel för titel.
Även den som jobbat på uppdrag där boken givits ut som print-on-demand, eller på eget förlag, omfattas av dessa regler (se stycke längst ner!)
IR är en ersättning som ska kompensera för den kopiering som sker i större skala i skolor och på arbetsplatser, en bok som finns i några få exemplar är inte den typ av bok som kommer i fråga i dessa fall och ska därmed inte ha del av den ersättning som IR avser.
Böcker som är tryckta med så kallade print-on-demand-tjänster/tryckerier, samt böcker utgivna på eget förlag, godkänns därför för IR titel för titel. Detta gäller även utgivning på så kallade hybridförlag.
Det innebär att du måste kunna visa dokumentation för varje publikationen att den är spridd i minst 300 exemplar.
DESSA DOKUMENT BEHÖVER VI
Rent konkret innebär det att du skickar in tryckfakturan till oss samt en kopia på bokföringsunderlag som visar att fakturan är betald.
1. Faktura
Fakturan ska innehålla uppgifter om ISBN-nummer (i vissa fall räcker titel) och antal exemplar.
För print-on-demand-böcker behöver vi en rapport som visar på minst 300 tryckta exemplar till det publiceringsår som ersättningen avser.
2. Bokföringsunderlag som visar att fakturan är betald
Detta kan vara ett bankutdrag eller en kopia ur bokföringen.
Du har fram till den 15 april på dig att inkomma med detta kompletterande underlag (sista ansökningsdag är 31 mars varje år). Skicka dem till ir snabel-a bildupphovsratt.se eller med post till Bildupphovsrätt. Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.
SÅ HÄR REGISTRERAR DU
Print-on-demand
- Välj ditt print-on-demand-förlag i listan (Print-on-demand-förlagen ligger i den vanliga förlagslistan: Om du saknar ett p.o.d-förlag i listan så kontaktar du oss så lägger vi dit det).
- Komplettera med underlag på epost till ir@bildupphovsratt.se eller med vanlig post till Bildupphovsrätt - IR, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm senast den 15 april.
Utgivning på eget förlag
- Välj rutan för Egen utgivning
- Skriv namnet på ditt förlag (eller ditt eget namn)
- Komplettera med underlag på epost till ir@bildupphovsratt.se eller med vanlig post till Bildupphovsrätt - IR, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm senast den 15 april.
OVANSTÅENDE GÄLLER ÄVEN FÖR DIG SOM JOBBAT PÅ UPPDRAG
Ibland kan det förekomma att du har gjort ett uppdrag till en bok för en person som gett ut boken på eget förlag eller tryckt det på print-on-demand. Även i dessa fall gäller ovanstående regler. Då måste du som illustratör/fotograf höra av dig till din uppdragsgivare och be dem antingen ge dig den dokumentation vi efterfrågar så att du kan komplettera din ansökan med dessa, eller att de skickar in underlagen direkt till oss enligt ovan. Be dem i såna fall att namnge ditt namn så att vi kan matcha underlaget med rätt IR-ansökan.
Här förklarar vi varför vi måste efterfråga dessa uppgifter.
Typer av böcker
Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.
Så kallad infographics omfattas av IR och numera även viss typ av grafisk formgivning.
Du kan ansöka om IR för bilder i böcker (både analoga och digitala). Numera omfattas alltså även e-böcker (dock inte ljudböcker).
En bok har ett ISBN-nummer och kan exempelvis vara inbunden i pocketformat i kartonnage häftad eller ha ringpärmar.
Seriealbum, nothäften, avhandlingar och statens offentliga utredningar (SOU) omfattas också av IR.
För böcker utgivna på eget förlag, eller via print-on-demand, gäller förutom ISBN-nummer, att boken har en dokumenterad spridning om minst 300 exemplar.
Varje gång en bild är återgiven i eller på omslaget av en bok/tidning räknas det som 1 bild, även om det är samma bild som återkommer.
Ett uppslag över två sidor räknas som 1 bild. I ett seriealbum räknas varje ruta som 1 bild. I en flora räknas varje blomma som 1 bild (om de inte har en gemensam bakgrund i såna fall räknas de som 1 bild).
Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.
För närvarande ersätts högst 50 bilder per bok.
Varje utgåva ska ha ett unikt ISBN-nummer; En tryckt bok och en e-bok ska ha var sitt ISBN (gäller även för tex pocketutgåvan). Du kan söka IR för varje unikt ISBN-nummer förutsatt att boken är utgiven under de senaste 5 åren.
Broschyrer omfattas inte av IR, även om ISBN-nummer finns. För att klassas som bok inom IR-systemet ska boken, utöver att den ska ha ISBN-nummer, vara minst 49 sidor* eller ha minst 10 000 ord*. Boken ska också ha en författare eller ansvarig utgivare.
Särskilda regler gäller för egenutgivna böcker och för böcker utgivna via print-on-demand/nedladdningstjänster.
* Undantag gäller för bilderböcker för små barn, där bokens sidantal tillåts understiga 49 sidor.
Broschyrer omfattas inte av IR, även om ISBN-nummer finns.
För att klassas som bok inom IR-systemet ska boken, utöver att den ska ha ISBN-nummer, vara minst 49 sidor* eller ha minst 10 000 ord*.
Boken ska också ha en författare eller ansvarig utgivare.
* Undantag gäller för bilderböcker för små barn, där bokens sidantal tillåts understiga 49 sidor.
Genre och nytryck
Läromedel är böcker som ges ut i undervisningssyfte. IR-reglerna säger att boken måste ges ut på ett läromedelsförlag (vara medlem i branschorganisationen Läromedelsföretagen) för att få klassas som läromedel.
Fackböcker kan vara till exempel en biografi, en faktabok om konst, natur eller hälsa och så vidare. Fackböcker kan rikta sig till såväl vuxna som barn.
Skönlitteratur är de böcker som varken är läromedel eller fackböcker och kan precis som fackböcker vända sig till både vuxna och barn. Hit räknas även visböcker och poesi/lyrik.
Det är bokens syfte som avgör vilken klassificering boken får. En instruktionsbok är till exempel inte nödvändigtvis läromedel även om den används i samband med en utbildning.
Ett övertydligt exempel kan vara en kurs i litteraturhistoria där man läser Hemsöborna, eller till och med Kalle Anka, men där varken Hemsöborna eller Kalle Anka kan klassas som läromedel.
Nej man kan inte söka IR för nya upplagor om inte den nya utgåvan har bearbetats eller uppdaterats och därmed fått ett nytt ISBN-nummer.
omfattas ej
Du kan inte anmäla bilder i lärarhandledningar för IR. Dessa är framtagna för den enskilde läraren och inte för undervisningen i sig, så kopieringsbenägenheten för undervisning är minimal.
IR-ersättningen är avsedd att kompensera upphovspersoner och rättighetshavare för den kopiering som sker ute på skolorna av befintliga verk.
När syftet med utgivningen av ett verk är kopiering så utgår inte IR-ersättning. Den ekonomiska kompensationen för nyttjandet i skolan anses då ha utgått redan vid uppdrags-/licenstillfället. Det innebär att inte heller så kallade kopieringsunderlag omfattas av IR.
Nej, tyvärr. IR gäller bara svenska publiceringar (kan vara på annat språk men ska vara svenskt förlag) med svenska ISBN-nummer.
Du som gjort linjeteckningar, hjälpt till vid färgläggning eller liknande kan tyvärr inte söka IR för dessa verk.
Den typen av arbete är inte – även om det naturligtvis är hantverksmässigt skickligt gjort – upphovsrättsligt skyddat på ett sånt sätt som krävs för IR.
Ljudböcker omfattas inte av IR.
Frågor om bilder i tidningar
Vilka publiceringar kan jag anmäla?
Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.
Även bilder i recensioner samt så kallad infographics omfattas av IR.
Du kan ansöka om IR för tidningar och tidskrifter, nyhetssajter och webbmagasin förutsatt att de:
- Har utgivningsbevis från PRV
- Har regelbunden utgivning (dagstidningar ska komma ut med minst 1 nummer i veckan, tidskrifter ska komma ut med minst 4 nummer per år)
- Nyhetssajter och webbtidningar ska ha en ansvarig utgivare och utgivningsbevis från Mediemyndigheten.
Läs mer om hur du anmäler en tidning för IR under Saknar du en tidning på Mina sidor.
På Mina sidor väljer du den tidning du haft publiceringar i ur en rullgardinsmeny. Kontakta ir@bildupphovsratt.se om tidningen du söker inte finns i listan.
För att en tidning ska läggas till i listan behöver vissa kriterier uppfyllas:
Dagstidning
En dagstidning ska komma ut med minst 1 nummer i veckan och ges ut på svenskt förlag för den svenska marknaden. Tidningen ska ha "till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden".
Tidskrift
En tidskrift ska komma ut med minst 4 nummer per år och ges ut på svenskt förlag för den svenska marknaden.
För både dagstidningar och tidskrifter gäller att de ska ha utgivningsbevis från PRV.
Nyhetsajter och webbmagasin som saknar tryckt upplaga ska ha ansvarig utgivare och utgivningsbevis
Publiceringar av bilder på ”webbplatser med nyheter och annat dagstidningsliknande innehåll”, som alltså inte har någon tryckt upplaga, kan numera också anmälas för IR.
En nyhetssajt eller webbtidning ska ha en ansvarig utgivare, samt ett utgivningsbevis från Mediemyndigheten för att godkännas för IR.
I övrigt gäller samma regler som för nyhetssajter som för dagstidningar samt för webbmagasin som för tidskrifter dvs:
Nyhetssajt
En nyhetssajt ska ha "till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden". Den ska också ges ut av ett svenskt förlag avsedd för den svenska marknaden.
Webbmagasin
Ett webbmagasin ska ges ut på ett svenskt förlag för den svenska marknaden och ha en regelbunden utgivning och komma ut med minst 4 nummer per år.
Räkna bilder
Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.
Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.
Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.
Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.
Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.
Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.
Observera: Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.
Läs mer om digitala publiceringar här.
För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publiceringsdatum för tidning/tidskrift.
Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.
Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.
Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.
Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.
Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.
Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.
För dagstidningar anger man ett publiceringsdatum i formatet ÅÅÅÅ-MM-DD.
Om en artikel gått både i analog och digital media så anger man det datum där publiceringen gick först.
För tidskrifter anger man en utgåva/nummer och årtal, alltså tex nummer 5 år 2022. Om tidningen inte har ”nummer” utan till exempel månad, så ”översätter man” månaden till en siffra (januari blir 1, juli blir 7 och så vidare”). Om en artikel gått endast på den digitala plattformen så får man välja det nummer/utgåva som ligger närmast.
Tidskrifter som endast finns i digital form anges i datum för den dag då bilden publicerades. Om man inte vet exakt datum får man lägga ett datum som är så korrekt som möjligt.
För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publiceringsdatum för tidning/tidskrift.
En bok (inklusive e-böcker) ger ersättning de fem första åren efter utgivningsåret. Om boken ges ut igen och får ett nytt ISBN-nummer, eller om det finns flera olika utgåvor av en och samma bok, men med olika ISBN-nummer så kan man söka för samtliga dessa. Däremot tillåter inte rena nytryck (samma ISBN-nummer) förlängd ersättning.
För att få full ersättning för en bild i en bok måste du anmäla den senast den 31 mars året efter publiceringen.
Bilder i tidningar ger bara ersättning en gång. Du måste alltså se till att rapportera in dessa bilder direkt när kalenderåret är slut för att få möjlighet att få IR för dem. Detta gäller även digitala publiceringar, både de som är rena nättidningar och de som förekommer både i analog och digital form.
För att få ersättning för bilder publicerade ett visst år måste du anmäla dessa senast den 31 mars året efter.
Dagspress och tidskrift, nyhetssajt och webbmagasin
Publiceringar av bilder på ”webbplatser med nyheter och annat dagstidningsliknande innehåll”, som alltså inte har någon tryckt upplaga, kan numera också anmälas för IR.
Samma grundkriterier gäller för digitala tidningar som för övriga tidningar i IR-systemet, med det tillägget att en digital tidning ska ha en ansvarig utgivare samt ett utgivningsbevis från Mediemyndigheten.
För nyhetssajter gäller samma regler som för dagstidningar och för webbmagasin (med utgivningsbevis) motsvarande som för tidskrifter.
Dagspress kommer ut med minst ett nummer i veckan. En tidskrift kommer ut med minst fyra nummer per år.
För båda gäller att det ska vara en så kallad periodisk skrift (kommer ut med minst fyra nummer per år) och ha utgivningsbevis från PRV.
Rapporterar du bild i dagspress måste du ange om fotografierna/bilderna är tagna/gjorda/levererade som anställd på tidningen eller som frilans.
Begreppet är inte helt heltäckande, i viss mån får man tänka; anställd (hos den som publicerar bilden) eller inte.
Om inte = frilans.
Skälet till att vi behöver denna information är att ersättningen fördelas från två olika fördelningspotter.
omfattas ej
För att anmäla bilder i tidningar krävs att man anger korrekt publiceringsdatum för dagstidningar och nummer/utgåva för tidskrifter. Många undrar varför man inte kan redovisa bilderna klumpvis per tidningstitel eller mediahus.
Skälet till detta är att rapporteringen ska vara möjlig att kontrollera genom stickprov. Att redovisa klumpvis innebär att bilderna blir helt anonyma och det blir svårare att se när någon oavsiktligt eller med uppsåt fört in felaktiga uppgifter i systemet.
Ytterligare ett skäl är att eftersom IR-systemet har en begränsning som gör att du bara får ersättning för max 10 bilder per tidningstitel och publiceringsdatum. Det innebär att du får lägre ersättning om du anmäler alla bilder på ett enda datum än om du anmäler bilderna på det datum då publiceringen gjordes.
Tyvärr omfattas inte utsändande företag som SVT, TV4 eller Sveriges radio.
Deras webbsidor klassas inte som självständiga nyhetssajter utan som ett komplement till kärnverksamheten.
Nej tyvärr. IR gäller bara svenska publiceringar (kan vara på annat språk men ska vara svenskt förlag).
Du som gjort linjeteckningar, hjälpt till vid färgläggning eller liknande kan tyvärr inte söka IR för dessa verk.
Den typen av arbete är inte – även om det naturligtvis är hantverksmässigt skickligt gjort – upphovsrättsligt skyddat på ett sånt sätt som krävs för IR.
Digital användning
Läs mer om vad som gäller digitala nyttjanden och hur du anmäler dessa.
E-bok
Varje utgåva ska ha ett unikt ISBN-nummer; En tryckt bok och en e-bok ska ha var sitt ISBN (gäller även för tex pocketutgåvan). Du kan söka IR för varje unikt ISBN-nummer förutsatt att boken är utgiven under de senaste 5 åren.
Broschyrer omfattas inte av IR, även om ISBN-nummer finns. För att klassas som bok inom IR-systemet ska boken, utöver att den ska ha ISBN-nummer, vara minst 49 sidor* eller ha minst 10 000 ord*. Boken ska också ha en författare eller ansvarig utgivare.
Särskilda regler gäller för egenutgivna böcker och för böcker utgivna via print-on-demand/nedladdningstjänster.
* Undantag gäller för bilderböcker för små barn, där bokens sidantal tillåts understiga 49 sidor.
Varje gång en bild är återgiven i eller på omslaget av en bok/tidning räknas det som 1 bild, även om det är samma bild som återkommer.
Ett uppslag över två sidor räknas som 1 bild. I ett seriealbum räknas varje ruta som 1 bild. I en flora räknas varje blomma som 1 bild (om de inte har en gemensam bakgrund i såna fall räknas de som 1 bild).
Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.
För närvarande ersätts högst 50 bilder per bok.
nyhetssajt & webbmagasin
Publiceringar av bilder på ”webbplatser med nyheter och annat dagstidningsliknande innehåll”, som alltså inte har någon tryckt upplaga, kan numera också anmälas för IR.
Samma grundkriterier gäller för digitala tidningar som för övriga tidningar i IR-systemet, med det tillägget att en digital tidning ska ha en ansvarig utgivare samt ett utgivningsbevis från Mediemyndigheten.
För nyhetssajter gäller samma regler som för dagstidningar och för webbmagasin (med utgivningsbevis) motsvarande som för tidskrifter.
Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.
Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.
Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.
Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.
Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.
Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.
Observera: Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.
Läs mer om digitala publiceringar här.
För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publiceringsdatum för tidning/tidskrift.
Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.
Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.
Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.
Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.
Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.
Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.
För dagstidningar anger man ett publiceringsdatum i formatet ÅÅÅÅ-MM-DD.
Om en artikel gått både i analog och digital media så anger man det datum där publiceringen gick först.
För tidskrifter anger man en utgåva/nummer och årtal, alltså tex nummer 5 år 2022. Om tidningen inte har ”nummer” utan till exempel månad, så ”översätter man” månaden till en siffra (januari blir 1, juli blir 7 och så vidare”). Om en artikel gått endast på den digitala plattformen så får man välja det nummer/utgåva som ligger närmast.
Tidskrifter som endast finns i digital form anges i datum för den dag då bilden publicerades. Om man inte vet exakt datum får man lägga ett datum som är så korrekt som möjligt.
För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publiceringsdatum för tidning/tidskrift.
omfattas ej
| Affischer/planscher | Kopieringsunderlag, arbetsböcker, övningsböcker (Även bok om syftet med utgivningen är att kopieras ur) |
| Almanackor | Ljudböcker |
| Bildbanker | Lärarhandledningar, varken digitala och analoga. |
| Bloggar (undantag gäller redaktionella bloggar kopplade till etablerad tidning/tidskrift) | Nyhetsbrev |
| Broschyrer, promotion- och informationsmaterial (även om ISBN-nummer finns) | Print-on-demand/egen utgivning som inte har spridning av minst 300 tryckta/nedladdade exemplar. |
| Bruksanvisningar och manualer | Reklam |
| CD, DVD, USB etc | Sociala medier |
| Diagram och tabeller * | Spel, spelkort |
| Eget utgivet promotionsmaterial (gäller till exempel Illustratörscentrums katalog) | Vykort och lösa blad (även om ISBN finns) |
| Handskrivna texter * | Webbplatser (undantaget etablerade tidningar/tidskrifter) |
| Kartor * | Årsredovisningar och verksamhetsberättelser |
Ingen ersättning utgår för material som inte omfattas av vid varje tillfälle gällande kopieringsavtal.
* Betraktas som litterära verk enligt upphovsrättslagen
Tyvärr är det så att ersättning för kopiering från läromedelsplattformar inte omfattas av de avtal som bildorganisationerna tecknat med skolorna (Bonus-avtalen), eftersom läromedelsförlagen tecknat egna avtal som reglerar kopieringen.
Bilderna som finns på läromedelsplattformen omfattas alltså av förlagets avtal med skolorna, vilket innebär att deras avtal har företräde framför Bonus-avtalen.
Detta innebär att du inte kan söka IR för bilder publicerade på Läromedelsplattformar.
Om reglerna ändras längre fram kommer vi att gå ut med information till alla om detta.
Rörlig bild omfattas inte av IR
Bonus avtal omfattar inte rörlig bild och därför kan du inte heller söka IR för rörlig bild.
Tyvärr omfattas inte utsändande företag som SVT, TV4 eller Sveriges radio.
Deras webbsidor klassas inte som självständiga nyhetssajter utan som ett komplement till kärnverksamheten.
Ljudböcker omfattas inte av IR.
IR för grafisk formgivning
Från och med 2023 kan IR sökas för viss grafisk formgivning.
Du kan söka IR är du är grafisk formgivare till bokformgivning, samt för specialutgåvor av tidningar där formen har ett eget uttryck som avsevärt frångår tidningens normala layout och uttryck.
Endast den som är upphovsperson till formgivning där det personliga uttrycket är synligt kan söka IR. Formen ska vittna om den grafiska formgivarens egna fria och kreativa val.
Du måste alltså själv vara upphovsperson till formen – gärna angiven som grafisk formgivare eller art director i kolofonen. En så kallad ”originalare” kan inte söka IR för grafisk formgivning.
Du kan söka IR för följande:
- Bokformgivning där ditt personliga uttryck är synligt
- Specialutgåvor av tidningar där formen har ett eget uttryck som avsevärt frångår tidningens normala layout och uttryck.
IR-utbetalningen
Ersättningsnivåer
Ersättningen utgår ifrån den statistik som Bonus Copyright Access tagit fram.
De har gjort löpande undersökningar med ett stort antal lärare för att se hur kopieringen fördelar sig över olika kategorier av bilder. Utifrån dessa kategorier får vi olika potter av pengar att fördela.
Du som vill veta mer detaljerat hur ersättningen räknas ut kan göra det på den här sidan.
2020 delade över 2 300 personer på över 32 200 000 kr.
Ersättningen varierar utifrån hur mycket pengar vi får i kombination med hur många bilder och hur många upphovspersoner som finns i systemet vid varje fördelningstillfälle.
Det minsta beloppet som betalas ut per upphovsperson är 250 kronor och det högsta 35.000 kronor för bilder i bok. För bilder i tidning/tidskrift är maxbeloppet 18 000 kronor per upphovperson.
Jag som är företagare
Alla utbetalningar rapporteras till Skatteverket och finns förtryckta på din skattedeklaration. Beloppen är exklusive moms.
Spara bokföringsunderlaget till deklarationen. Betalningsmottagaren betalar själv in skatt samt eventuell moms och egenavgifter för det utbetalade beloppet.
Har du företag fyller du i organisationsnummer och företagsnamn.
Om du är registrerad för mervärdesskatt fyller du i ditt momsregistreringsnummer.
Om du har företag och är registrerad för mervärdesskatt i ett annat EU-land än Sverige fyller du i ditt VAT-nummer.
Fördelning och belopp
IR fördelas och betalas ut i slutet av november. I samband med utbetalningen kommer du att få ett epostmeddelande som ber dig att logga in på Mina sidor där du kan se en sammanställning av ersättningen.
Om du inte har BankID eller om du har kontaktat Bildupphovsrätt och bett om det, så får du sammanställningen med vanlig post.
Glöm inte att meddela Bildupphovsrätt om dina kontouppgifter ändras. Enklast är om du loggar in på Mina sidor och gör ändringen där, du kan också kontakta kansliet.
Det bästa sättet är att logga in med BankID på Mina sidor (du hittar även länken bland menyerna till höger allra högst upp på den här sidan) och korrigera dina uppgifter där.
Skicka sedan ett epostmeddelande till bildupphovsratt [@] bildupphovsratt.se och berätta att du uppdaterat dina betalningsuppgifter.
Om du inte har BankID kan du ringa kansliet så hjälper vi dig.
Du kan tyvärr inte rätta tidigare inskickade uppgifter på Mina sidor.
Rättelser skickas via epostmeddelande till ir [@] bildupphovsratt.se (det går också bra att skicka vanligt brev). Skriv Rättelse i ämnesraden och förklara vilken uppgift som är felaktig så hjälper vi dig att rätta informationen.
Ange ditt födelsedatum och fullständiga namn så återkommer så snart vi kan.
Hur länge får jag ersättning för en bild
En bok (inklusive e-böcker) ger ersättning de fem första åren efter utgivningsåret. Om boken ges ut igen och får ett nytt ISBN-nummer, eller om det finns flera olika utgåvor av en och samma bok, men med olika ISBN-nummer så kan man söka för samtliga dessa. Däremot tillåter inte rena nytryck (samma ISBN-nummer) förlängd ersättning.
För att få full ersättning för en bild i en bok måste du anmäla den senast den 31 mars året efter publiceringen.
Bilder i tidningar ger bara ersättning en gång. Du måste alltså se till att rapportera in dessa bilder direkt när kalenderåret är slut för att få möjlighet att få IR för dem. Detta gäller även digitala publiceringar, både de som är rena nättidningar och de som förekommer både i analog och digital form.
För att få ersättning för bilder publicerade ett visst år måste du anmäla dessa senast den 31 mars året efter.
Retroaktiv ersättning betalas endast ut om det är Bildupphovsrätt som orsakat felet och då endast för föregående år.
I samband med utbetalningen får du en rapport över vilka bilder som är med i fördelningen och vilken ersättning du har erhållit. Kontrollera rapporten och hör av dig till kansliet om du anser att uppgifterna är felaktiga.
Alla fel ska anmälas skriftligt till Bildupphovsrätt antingen via e-post eller brev. Om inga förändringar/ rättelser kommer in till Bildupphovsrätt före nästa års fördelning betraktas uppgifterna som godkända av dig och ingen ny ansökan behöver göras.
Det finns ett belopp reserverat om Bildupphovsrätt gör fel vid inmatningar eller misstag i bedömningen av en ansökan. Inga andra fel och misstag täcks av reservationen.
Formellt om IR
Individuell reprografiersättning IR ersätter bildskapare för att deras bilder får kopieras på sätt som regleras i avtal mellan Bonus Copyright Access och vissa användargrupper.
Det är breda avtal som ger användarna möjlighet att ta kopior av existerande utgåvor/publiceringar och använda dessa inom sin verksamhet.
Användarna är undervisning på svenska skolor och lärosäten, företag och organisationer för interninformation samt kulturarvsinstitutioner för återanvändning av material främst riktad mot forskare och liknande.
Fotografer, grafiska formgivare, illustratörer, konsthantverkare och konstnärer som har bilder i böcker (gäller även e-böcker), tidningar och tidskrifter (även digitala), utgivna för den svenska marknaden kan ansöka om IR, individuell reprografiersättning.
Ersättningen kommer från ovan nämnda avtal som Bonus Copyright Access har med skolor & universitet och som möjliggör fri kopiering av böcker och tidningar i undervisningen.
De källor som IR betalar ut ersättning för (alltså de ”original” som kopieras i skolan) är:
I böcker
- Läromedel, utgivna på läromedelsförlag
- Skönlitteratur, visböcker, poesi, inklusive e-böcker
- Fackböcker, inklusive e-böcker
I tidningar
- Dagstidningar inklusive dess digitala utgåvor, samt rena nättidningar.
- Tidskrifter inklusive dess digitala utgåvor, samt rena nättidskrifter.
Begränsningarna i IR-systemet finns eftersom avtalen som Bonus Copyright Access tecknar med skolor och högskolor (och som ligger till grund för IR) inte tillåter obegränsad kopiering.
Högst 15% av en bok/tidning/tidskrift får kopieras, men aldrig mer än 15 sidor, oavsett hur stor publikationen är.
Pengarna för IR-ersättningen kommer från skolor och högskolor, samt arbetsplatser som betalar en årlig avgift till Bonus Copyright Access för att få använda bilder fritt i undervisningen ur bland annat läromedel och andra böcker tidningar och tidskrifter, men också vissa publiceringar på internet.
Många tror att det är ens uppdragsgivare som betalar ersättningen och vill därför inte söka IR, men så är det alltså inte.
Här förklararar Bonus Copyright Access VD Nina Wandensjö lite mer om bakgrunden till IR.
IR-nämnden är en nämnd utsedd av Bildupphovsrätts styrelse med ledamöter från organisationerna BLF_Fotograferna, Konstnärernas riksorganisation, Journalistförbundet, Svenska fotografers förbund och Svenska Tecknare.
Nämnden följer handläggningen av ansökningar och gör bedömning vid tveksamhet så att reglerna för utbetalning av IR tillämpas enhetligt.
Frågor om Mina sidor
Den mesta och bästa hjälpen får du när du är inloggad på Mina sidor.
Vid varje fält finns ett litet frågetecken. Om du klickar på det så får du ledtrådar och instruktioner om hur du ska fylla i fälten.
- Surfa till Bildupphovsrätts Mina sidor (du hittar även länken bland menyerna till höger allra högst upp på den här sidan) på din dator
- Klicka på "Logga in med mobilt BankID från valfri enhet (t ex mobil eller läsplatta)"
- Fylla i ditt personnummer (fortfarande på datorn)
- Därefter öppnar du din telefon eller läsplatta och startar BankID-appen
- Legitimera dig med BankID-appen
- Gå tillbaka till datorn så loggas du in på Mina sidor
Vi rekommenderar att du använder webbläsaren Google Chrome för att Mina sidor ska fungera så bra som möjligt.
Du kan ladda ner Chrome via Google.
Vi har problem med webbläsare som är blockerade för så kallade popup-fönster, framför allt i Mac/Iphone-miljö. Det innebär att det kan vara svårt för vissa att öppna utbetalningsspecifikationerna under knappen Godkända verk och tidigare utbetalningar.
Man kan tillfälligt ta bort spärren. I telefonen går man in i inställningarna, söker fram safari och klickar på knappen för blockerade popupfönster.
I webbläsaren Safari (standard i Mac-miljö) bör man få en fråga i webbläsaren som säger att ”vi har blockerat ett popuppfönster – vill du ändå öppna” (eller liknande).
Vår rekommendation är att man använder webbläsaren Google Chrome när man använder Mina sidor eftersom sajten är bäst anpassad för Chrome.
Du laddar ner programmet via Google.